#Rolleout ! Helst med STORA BOKSTÄVER så det riktigt tydligt går fram. Det är väl ekot efter gårdagens match, det studsar mellan Twitterväggarna och genomsyrar det blåvita #ifkgbg flödet inför stundande EM. Ett polariserat flöde, där svart eller vitt verkar vara de enda färgerna som har bäring. Precis som det politiska samtalet bör man helst plocka fram överdrifter och enbart plocka delar som förstärker ens egna synpunkter och tankar. I centrum står två tränare. En före detta (!) tränare och den nuvarande. Två alternativa världar växer fram i flödet. Rolles gärning beskrivs som att ingenting har utvecklats, det har snarare gått bakåt. Alltså, ingenting har utvecklats. Det är noll, det är en avgrund av ingenting och i den avgrunden ekar […]
Vad spanar man efter idag på #ifkgbg flödet? Ett lag som vågar, ett lag som vill vinna, ett lag som bryter mönster, ett lag som studsar tillbaka efter ett pinsamt nederlag mot en nykomling på hemmaplan. Jag spanar överallt, och det jag kan säga är att det laget inte är IFK Göteborg. På Twitter skjuts det i vanlig ordning från höften. Känslomässigt logiskt som Sittande Sittplats : Och romantiskt ologiskt som Liam Westerstad: För mig blir det väldigt märkligt, att om man nu ska plocka in en ny IFK-tränare, då ska man plocka in den tränare som presterat sämst resultat i Allsvenskan under modern tid? Logiskt blir det däremot om man söker en skön och sympatisk kille som är lite […]
Jag kommer ihåg då när tröjan hängde i omklädningsrummet och jag liksom såg på den och då blev det liksom ”ok, shit”, då blev det liksom en realitet på att ok, nu är jag i IFK liksom, det är det här jag ändå kämpat för och liksom försökt ta mig till såpass länge och när jag väl fick se tröjan då så, där och då kände man ”ok, den här tröjan, den har ändå lite mer tyngd än många andra” Grusplan i Örkelljunga. Ekets GoIFs unga speedkula ska göra sin första b-lagsmatch. Ett bestående intryck av matchen är hur han blir manglad. Rakt ner i en vattenpöl på grusplanen. Jag vet inte vad Emil Salomonsson drömde om där och då, […]
Efter GT:s avslöjande om att Blåvitts styrelse tagit fram en ”short list” på tränare som kan efterträda Poya Asbaghi som huvudtränare i Blåvitt spekuleras det vilt i vem som kan ta över. Om Poyas anställning är trygg eller ej är inget jag spekulerar i men jag vågar påstå att styrelsen inte samlas halvannan kväll för att diskutera leverantör av benskyddstejp. Här är fem namn som absolut inte bör vara med på den listan – och varför de känns olämpliga som IFK Göteborgs framtida ledare.. 1. Joel CedergrenFörespråkar förvisso en fotboll som liknar Poyas men har också, likt Poya (om nu ryktena stämmer), fått sparken pga just den typen av fotboll. Jobbade med Ferran i GIF Sundsvall, men projektet de utmejslade […]
Spekulationerna var igång långt innan avspark. Skulle Wernbloom inleda på bänken eller längst fram i ledet? Poya sa nej och huvudpersonen själv sa att han var redo (han föddes redo eller ”Om coachen slänger in mig får jag väl va redo” som han själv sa) men han sa ingenting om 90 minuter och bänk från början var antagligen ett rimligt beslut. Första halvlek inleddes med en frenesi som kommit att bli synonymt med Blåvitt. Tyvärr brukar det fina spelet dala och gjorde så även idag. Därför kom straffen på ett tämligen ologiskt vis och det kändes på något sätt som ett trendbrott. Feldömd eller ej, mål blev det efter en säker straff av årets MVP, Tobias Sana. Sana hamnade annars […]
Poya Asbaghi är den på förhand mest intressanta tränarrekryten IFK Göteborg gjort på ganska många år i mina ögon. Dels för att han inte är så mycket äldre än jag själv (knappt ett år för att vara ganska exakt) och dels för att man inte riktigt visste vad han stod för. Det skulle visa sig att han står för en possessioninriktad fotboll och, skulle det också visa sig, en intensiv press. Det rimmar ganska bra med fotbollen Blåvitt vill spela enligt den plan Jonas Olsson tagit fram. Det som saknas är det snabba anfallsspelet. Dit har Blåvitt haft förtvivlat svårt att hitta. Man är bra på att rulla boll (man skapar en del chanser med hjälp av sin systematik), men […]
Anestis En, två, tre, fyr, avspark i svenska cupens semifinal. Jimmie släppte ut vildsvinen för att böka och jaga allt som rörde sig (bollen borträknad). Poya släppte inte ut hjortar men väl ett något mer avvaktande manskap. Det såg ju länge ut att vara en rätt dålig taktik. Men som så många gånger förr fick Poya rätt och jag fel. Lyckligtvis jobbar Poya som fotbollstränare för IFK Göteborg och jag är bra på annat. Nog om mig. Hosam Aiesh visade tidigt att han inte ska spela centralt när han fick med sig en varning på en Elfsborgare, Sargon visade att han behöver träna avslut efter att Giorgi genom en fin aktion visat att han är på väg tillbaka, och Sana […]
Det var uppdukat för hjärnornas kamp på Gamla Ullevis gräs idag. För det har väl knappast undgått någon att Poya och Norling är inne i processer. Den ena har precis börjat medan den andra är inne på sin femte termin och börjar närma sig examen, kan man tänka sig. Tidigare år kuskade Norling runt vårt avlånga land med ett Franz Jaeger i kofferten. Lika frustrerande att försöka penetrera som att titta på. Så, plötsligt, släppte AIK formen och nu behöver man inte ens en plan för att vinna mot AIK. Från tråkig, defensiv Serie A-fotboll till fotboll av allra senaste märke. Det gick ju bra förra året hemma på Ullevi, men frågan är om det inte var målvakten i bortalaget […]
Trust the process, tålamod, sidled, bakåt, vänd om och tillbaka. Det är ungefär så IFK Göteborg känns för tillfället rent sportsligt. Som någon bön om respit, som något otydligt som ingen vet vad det ska mynna ut i. Anfall, sista tredjedelen, spelare i boxen, spelare med instinkten att göra det som också innefattar lite smärta, som innefattar att gå lite utanför ramarna. Det finns inte. Mer än något som flimrar förbi någon enstaka gång under en match. Och då vet man inte om det var av en tanke eller om det helt enkelt bara blev så. Blåvitt av idag utstrålar en offermentalitet. Är det inte ekonomin, så är det skador eller bara fel väder. Hur kunde det bli så här? […]
Nu fortsätter vi vår serie där vi på BaraBen tar ut våra startelvor och utmanar alla blåvita fans att ta ut sina. Varje omgång tar ett antal BaraBen-skribenter över Poyas jobb och tar ut sina startelvor inför kommande match och du bjuds självfallet in för att skapa din egen elva så du kan visa oss var skåpet ska stå! Längst ner i artikeln finns instruktioner för hur du gör din egen startelva. Till matchen mot AFC i den allsvenska premiären 2019 kommer Erik Nilson och Daniel Andrén att representera BaraBen.com. Ok, jag vet att jag inte sticker ut hakan här. Men det blev ju trots allt vinst senast mot ÖIS och då såg laget ut typ så här. Så varför ändra på ett vinnande koncept? Vi börjar bakifrån. Giannis […]
BLÅVITTPODDEN. I senaste avsnittet av Blåvittpodden avslöjar programledaren Marcus Olsson detaljerna kring IFK Göteborgs avskedande av Mats Gren – och vilka som var involverade i processen den 8 oktober, som blev ännu ett – och kanske det mest dramatiska hittills – kapitel i ”cirkus Blåvitt” 2017-2018. ”Fyra personer var med och fattade det beslutet som sedan ledde till att Poya fick fortsätta: Det var Max Markusson, Mats Engström, Kennet Andersson och Jonas Olsson. Jag har fått berättat för mig att de sedan informerade styrelsen. Och direkt efter det så har någon kontaktat Göteborgs-Posten, som skrev om det, vad som sedan också presenterades på presskonferensen dagen efter”, säger Marcus Olsson i senaste avsnittet av Blåvittpodden. De faktiska besluten som IFK Göteborg […]
GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com publicerar åsikter, analyser och krönikor från det blåvita supporterkollektivet. Vill du skriva hos oss? Kontakta oss med ett direkt meddelande här. Dagens krönika kommer från supportern Henrik Löfqvist (@HorribleHank): Prenumerationen är över. Landslagsuppehållet kommer lägligt. Tack för den här tiden, Mattias Balkander. Något annat än tidningsbyte finns inte nu. Tålamodet är slut, sanningshalten i rapporteringen inte tillräcklig. Jag vill direkt tillägga att det inte skall tas personligt. Det här handlar om Göteborgs-Posten, om en publikations framtid, om ett anseende. Jag var fullständigt förvirrad, Balkander ivrig. Ivrig att sätta i pränt den idé som han felaktigt fått till sig. Poya Asbaghi har fått sparken! Sätt det i tryck även om det inte stämmer, ett sätt att arbeta på som […]
#IFKGBG-LIFE. Att Blåvitt har noll framgång med sina olika ”nya” och ”moderna” spelsystem i år har knappast undgått någon (förutom kanske Poya Asbaghi och IFK Göteborgs övriga sportsliga ledning och föreningens styrelse, då). Men när folk inom föreningen börjar efterlysa en annan typ av fotboll – så som många supportrar gjort ganska länge nu – så vet man att oron är befogad… Så här såg det ut i dag. 1-0 till Bajen var ju en rätt rejäl tavla av unge herr Amos – som släppt in i en massa mål i sina första matcher, men det har inte direkt varit mot seriens sämsta motstånd (eller med seriens bästa försvar omkring sig…) heller. Tvåan är en straff och uttrycket ”släkten är […]
Inför säsongen 2018 stod IFK Göteborg inför en av de tuffaste utmaningarna man ditintills ställts inför. Dels de ekonomiska aspekterna och på det sätt föreningen parerat slitningar och maktkamper genom åren, nu skulle även ett nytt spelsystem sättas. Blåvitt skulle lämna det trygga men ack så uråldriga 4-4-2 och nu gå den moderna fotbollen till mötes. 3-5-2 eller 3-4-3. Bollkontroll, fart och rörelse. Det markerades en skillnad från ledningen, gammalt mot nytt. Att tränare och verksamma inom fotbollen i stort pratar mindre i termer av sifferkombinationer och att spelet fotboll alltid behöver anpassas utifrån förutsättningar, pratades det mindre om. Nej, ut med det gamla, in med det nya. ”…fotbollsaktörer runt IFK Göteborgs sportsliga sfär utövade påtryckningar på Mats Gren…” I […]
AMBITIONER. Att Blåvitt skulle gå kräftgång den här säsongen, det var många supportrar oroliga för nära Mats Gren & co sänkte ambitionerna från det traditionella ”slåss om topp fyra” – som varit Blåvitts målsättning under i princip hela 2000-talet – till ett mer defensivt ”runt en sjätteplacering”. Signalen var tydlig: Alla fick räkna med ett skitår, kort sagt. Men att ambitionssänkningen skulle innebära en elfteplats i tabellen när 2/3-delar av serien var spelad trodde inte ens de mest negativa supportrarna. Inför säsongen upprepades ett numera känt begrepp – #tålamod – som ett mantra från alla möjliga håll. Uttrycket var designat för att ge utrymme för den nya regimen under ledning av Poya Asbaghi. Utrymme för att kunna slippa den värsta kritiken om […]