Ahlmans femling – Östersund hemma

Det här var den åttonde raka matchen i allsvenskan utan seger och enligt Dplay har IFK Göteborg inte startat en säsong med färre än tre segrar efter 13 omgångar sedan 1968. Är det dags att börja bli oroliga nu Poya Asbaghi?

Hur länge till ska vi använda oss av Jakob Johansson, landslagsmässig mittfältare, som mittback? Han måste flyttas upp på mittfältet nu, helst redan igår.

Hur gick det till när Sargon Abraham, om vi ser till antalet spelade minuter, blev en av Blåvitts stöttepelare? Jag har inget emot grabben, absolut inte, han verkar vara en riktigt reko kille som alltid ger allt för laget men ska han verkligen vara en av de spelare som spelar allra mest i IFK Göteborg?

Christian Kouakou såg iallafall intressant ut, han erbjöd löpningar i djupled som vi inte sett speciellt mycket av i år och var oerhört nära att, efter en riktigt fin aktion, få en riktig drömdebut när hans skott efter bara ett par minuters spel letade sig tätt utanför stolpen.

August Erlingmark ska ha credd för att han lyckas med det våra offensiva pjäser har haft så fasligt svårt med nämligen att göra mål. Två mål från Agges sida, det får anses vara klart godkänt. Oerhört synd bara att det endast ledde till ytterligare en oavgjord match och bara en poäng in på kontot.

Matchens bubblare: Om det fortsätter att gå åt helvete, om segrarna fortsätter att lysa med sin frånvaro har IFK Göteborg då råd med att ta det drastiska beslutet att sparka Poya Asbaghi? Hur skulle en lösning för att försöka rädda ett kontrakt se ut? Har IFK pengarna för att ha två avlönade huvudtränare? Kan transferintressenterna tänka sig att skjuta till pengar för en ny tränare? Finns det interna lösningar man kan ta till? Vi får helt enkelt hoppas att Poyas Blåvitt börjar vinna matcher så att ett sådant beslut inte behöver tas…