Baraben fortsätter analysera Elias Hagen! Efter analysen av hans match mot Halmstad försöker vi denna gång ta ett grepp om hans vårsäsong ur ett statistiskt perspektiv.
Elias Hagen var när han värvades en av blåvitts dyraste värvningar på ett tag, och syftet med värvningen var en spelfördelare som skulle vara delaktig i uppbyggnadsspelet och bidra med avgörande passningar för att ta sig till avslutslägen. I skrivande stund har det gått ett halvår och två dagar sedan han presenterades, och i en krisande offensiv i blåvitt som haft kollektiva problem såg det under säsongsinledningen ibland ut som att Elias Hagen hade svårt att komma till sin rätt, och från vissa håll har det talats om floppvärvning. Men när saker började rätta till sig spelmässigt i kollektivet började Elias Hagen komma igång, och han står nu på ett mål och fyra assist. När Hagen dessutom nyligen fått en ny roll i Jens Askous 4-3-3 lär det även finns ytterligare saker att hämta ut. Jag dök ner i lite data för att kolla lite på Elias Hagens säsong statistiskt för att se om vi fått ut det vi kunde vänta oss, i relation till det blåvita kollektivet. Häng med!
…
En rimlig utgångspunkt är att titta på förväntningarna som fanns på Elias Hagen innan han kom hit. Vad sa scoutingen om hans föregående år i Bodö/Glimt? Under delar av fjolåret förpassades han till bänken när Patrick Berg återvände till Bodö, men under tiden han fick spela hade han en roll som åtta/sexa i 4-3-3, lite liknande den nya roll han har fått i det nyare system som Jens Askou implementerat och tränat på under uppehållet och som testades mot HBK. När Hagen värvades var Bodö/Glimts och IFK Göteborgs (under Stahre) spelsätt ganska olika. Vilka kvaliteter/KPI:er stod ut för Hagen i Bodö? Här talar vi om expected assists (xA, där xG-värdet tilldelas spelaren som assisterade avslutet och kallas xA), progressiva passningar, passningar till sista tredjedel och till box, men framför allt skottassist. I fjol hade Hagen fjärde flest skottassist per 90 i norska ligan. Ett nyckeltal är xA per skottassist, det vill säga motsvarigheten till xG/skott, som belönar spelare vars passningar sätter sina lagkamrater i farliga avslutslägen. Elias Hagen i Bodö låg längre bak i plan med relativt få touches i box och där passningarna var korta.
När Hagen kom hit fick han en roll som djup sexa i de första träningsmatcherna för att starta uppspelen i Mikael Stahres blåvitt. Allt eftersom blev hans roll mer framskjuten, och tre matcher in i den allsvenska säsongen fick han en utgångsposition som tia/hög åtta, något som gjorde att vissa saker i hans spel förändrades. Hur har det då sett ut statistiskt under våren? Vi tittar på en så kallad ”pizza-plot” som beskriver hur Hagen står i olika mätetal relativt alla andra allsvenska mittfältare som spelat mer än 400 minuter och där all data är per 90, dvs justerat efter speltid (data senast uppdaterad efter sista matchen innan uppehållet, HBK-matchen inte med här).
Vi ser att Hagen ligger i den absoluta toppen vad gäller assistläget – assist, xA, xA/skottassist. Vi ser även att han inte riktigt ligger på samma nivå vad gäller skottassist som han gjorde i Bodö, trots en mer framskjuten position i plan. En tänkbar förklaring till detta är att blåvitt som lag skjuter väldigt lite, näst minst i serien.
Tittar vi på en så kallad ”scatter plot” kan vi tydligare se hur Hagen placerar sig relativt andra allsvenska mittfältare i vissa kategorier. Nedan ser vi en plot över skottassist mot xA per skottassist. Det som står ut är att Hagen får ut ett högt värde för sina skottassist: spelare som Mikkel Rygaard, Samuel Gustafson och Nahir Besara slår fler, men får inte ut ett lika bra värde per skottassist. Återigen kan vi antagligen härleda detta till blåvitts sätt att spela: man tar sig till bra skottlägen när man väl ska skjuta, där lagets xG/skott innan uppehållet var högst i serien tillsammans med Elfsborg.
Frågan blir då: finns det någon naturlig förklaring till varför Hagens xA blir så högt per skottassist? Här spekulerar jag efter den data som finns tillgänglig, men han har i år i och med sin lite mer framskjutna position än i Bodö haft fler touch i straffområdet än i fjol (från 0,99 per 90 till 1,75 per 90) Han har inte slagit lika många skottassist, men han slagit dem från mer framskjutna positioner (assistzoner) varifrån det oftast är enklare att hitta fram till de absolut bästa lägena. Nedan ser vi ett klipp på vilken typ av skottassist det är jag syftar på här. Detta klipp är sekvensen som leder fram till det förlösande första målet mot Norrköping hemma, och visar hur Hagen rör sig smart i box från central yta ut i assistpoäng för att därefter sätta Sebastian Ohlsson i ett guldläge, precis framför mål. Avslutet landade i smått otroliga 0,92 xG (data från Fotmob/Opta) vilket således ger Hagen 0,92 xA.
Andra förändringar jämfört med fjolåret som också har att göra med den lite högre rollen han har haft: i området passningar till box har Hagen ökat sin volym något sedan fjolåret, då han gått från knappt två passningar till box per 90 till cirka 2,5. När det gäller passningar till sista tredjedelen har Hagen inte stått ut lika mycket som under fjolåret, men en spaning är att just denna volym kommer att öka med hans nyare roll lite längre bak i planen vilket gör att han kommer få större fokus på att fördela boll vidare från uppbyggnadsfas i ett tidigare skede. Passningslängden är fortsatt relativt kort där han under våren legat strax under medel, och det är en siffra som jag inte tror kommer förändras så mycket under återstoden av säsongen.
…
Åter till grundfrågan som texten inleddes med: tycker jag att det går att kalla Elias Hagen en floppvärvning sett till hans fjolår, prislappen och förväntningarna? Som ni nog kan ana blir svaret ett tydligt “nej, absolut inte”. Hagen kom in i sin roll som tia under våren och har varit produktiv i ett lag som haft stora svårigheter offensivt. Om han nu dessutom återgår lite till en roll som han har tränat mer på under tidigare roll och något som han är lite mer bekväm i är det svårt att se att det skulle bli sämre.
