Kamratmöte på Ullevi. Säsongsdefinierande match för Blåvitt som hade chansen att gripa ett halmstrå som det stod topp 3 på. För IFK Norrköping var läget inte fullt så dramatiskt men en förlust skulle innebära att man blev omsprungna av Blåvitt. Norling och en något nedtonad man-man mot Stahres fartfotboll (inte för att Peking för den sakens skull saknar fart i sitt spel) under en klarblå himmel och strålande solsken. Uppdukat för en kanonkväll, med andra ord. Eller för spektakel, som Speaker-Mikael sa. Inför matchen tände Norrköpings tillresta supportrar bengaler. Jag kan inte säga att jag saknat dem, vare sig bengalerna eller Pekings supportrar, men de påminde om en svunnen tid. Blåvitts supportrar sjöng upp och hördes ordentligt. Även de tände […]
Alla kan göra misstag, man kan tycka vad man vill om Calles usla hemåtspel, men så är det. Misstaget i minut fem som ger Varberg ledningen är dock ingen ursäkt för det usla spel som visades upp från Blåvitts sida idag. Man hade 85 minuter plus tillägg att som lag rätta till Calles misstag men istället gör man en av årets sämsta insatser. Det är helt enkelt alldeles för dåligt. Hela laget spelade som sagt under all kritik men jag ställer mig undrande till vad Norlin gör på plan, Aiesh har fått mycket kritik den senaste tiden, rättmätig sådan också, så är det bara, men om Norlin är alternativet då ser jag hellre att Aiesh får starta match efter match. […]
Förväntan, en buffé av tidigare landslagsspelare, Oscar Wendts och Marcus Bergs återkomst till Allsvenskan. På förhand kändes det som perfekta förutsättningar för en bättre kväll på Ullevi. Dessutom var Lasse Vibe på plats. Blåvitt visade pondus och ställde sig först i buffékön. Marcus Berg behövde inte mer än tre minuter på sig för att visa vilken klass han besitter. Han skapade sig ytor, klackskarvade och var allmänt bra. En annan positiv effekt av Bergs intåg var att Tobias Sana flyttats ner och ut på en kant, vilket inledningsvis såg ut som ett lyckat drag (frågan är om han får behålla den platsen om Sam Larsson skriver på för Blåvitt vilket fortsatt känns otänkbart). Kolbeinn Sigthorsson och Marcus Berg som powerduo, […]
Marcus Berg är hemma, Oscar Wendt är hemma. Äntligen, äntligen, äntligen fick vi se dem i den vackraste av tröja igen. Det är två av allsvenskans bästa spelare på sina positioner, kanske till och med den bästa anfallaren och bästa vänsterbacken i allsvenskan men framförallt blöder de blått och vitt, de är extremt motiverade till att göra IFK Göteborg till ett topplag igen och jag tvekar inte en sekund på att så kommer bli fallet. Det var rysningar i hela kroppen när ”Speaker-Mikael” ropade upp deras namn. Det här kommer bli bra! Vårt nya ”power-forwardspar” levererade direkt, oj vad viktigt det kändes. Kolbeinn stod för ett mål och två assist och Berg gjorde mål direkt i sin återkomst. Jag blev […]
Det har ju hänt en del. Då pratar jag inte om den senaste tiden, utan snarare den senaste veckan. Stahre verkar ha läst mina tankar och flyttat upp Sebastian Eriksson på mitten och ut med Sana på en kant. Hasse har inte flyttat heller, men det handlar ju snarare om att något inte hänt. Sana på en kant kändes ju rätt. Det var som att han hamnade mer rätt där (förvisso något ironiskt att Sam sägs vara på väg in. Det hävdas ju att Gren inte tog in Sana på grund av att just Sam inte skulle ha någon konkurrens). Han gör det under stunder bra i första, drar sig inåt, öppnar ytor för en framstormande Kalley och verkar trivas […]
Jag har tidigare varit inne på att det, i läget som Blåvitt befinner sig i, inte spelar någon roll hur det ser ut spelmässigt när trepoängarna lyser med sin frånvaro. Idag har vi en andra halvlek som ser allt annat än bra ut men vi plockar tillslut tre poäng och det är allt som betyder något. Det är trepoängarna som kommer ta oss upp i tabellen och med Wendt och Berg tillgängliga till nästa match är det riktigt gött att ha tre poäng i ryggsäcken! Målskyttarna – Att Kolbeinn äntligen hittar målet igen kan betyda väldigt mycket framöver, han har fått mycket beröm match efter match men målen har inte kommit. Dagens mål var inte bara skönt utan det var […]
Äntligen, äntligen, äntligen fick vi vara på plats igen. Att tillsammans med tusentals andra änglar få sjunga Snart skiner Poseidon var en ynnest, en påminnelse om vad livet för 1,5 år sedan faktiskt bjöd på vecka ut och vecka in. Jag kommer aldrig ta det för givet igen men nu kör vi så det ryker, en för alla, alla för Blåvitt! Varför, varför, varför envisas tränare efter tränare med att spela med en ensam toppforward? Kolbeinn gör ett enormt jobb på topp, han vinner dueller, suger in bollar, tar löpningar och gör livet surt för motståndarnas backlinje men han är på tok för ensam. Han behöver en lekkamrat som han kan kombinera med och jag hoppas att den lekkamraten snart […]
Det var lapp på luckan när jag vandrade förbi biljettluckorna på betongkolossen (det visade sig senare att siffran låg på 8773). Publiken var tillbaka och om informationen på lapparna stämmer var 10 000, istället för 3000, eller 2700, änglar på plats och de hördes när jag strosade runt arenan. Inne på arenan hördes de också. Rejält. Som vi har längtat efter det här. Men, glas gör sig inte sällan halvtomma. Ett åskoväder drog in över stan lagom till att undertecknad skulle ta sig ett dopp ett stenkast från Kamratgården. Solen repade sig dock snabbt och var tillbaka någon kvart senare. Lagom till avspark var luften kvav och solen kämpade mot ett tungt molntäcke. Upplagt för brottarfotboll, alltså. Elfsborg har tagit […]
Allsvenskan smygstartade förvisso under lördagen, men den börjar på riktigt i morgon när ett Blåvitt med fog för stora drömmar återupptar säsongen 2021. Mycket vatten har passerat under broarna under uppehållet. Vi har sagt tack och hej (eller på återseende som Matanovic var inne på i podden) till Marek Hamšik. Rolle har ersatts av en hemvändande Mikael Stahre och Ferran Sibila har fått en enkelbiljett till Barcelona. Vi har fått ta farväl av hemvändaren vi skulle bygga vår framtid kring (Tack för allt, Jakob Johansson!). Dessutom har Oscar Wendt gjort sina första veckor på Kamratgården. Jag glömde visst en sak: Marcus Berg kommer efter EM-uppehållet. Dessutom ryktas det om att Sam Larsson ska vara på väg in i värmen på […]
#Rolleout ! Helst med STORA BOKSTÄVER så det riktigt tydligt går fram. Det är väl ekot efter gårdagens match, det studsar mellan Twitterväggarna och genomsyrar det blåvita #ifkgbg flödet inför stundande EM. Ett polariserat flöde, där svart eller vitt verkar vara de enda färgerna som har bäring. Precis som det politiska samtalet bör man helst plocka fram överdrifter och enbart plocka delar som förstärker ens egna synpunkter och tankar. I centrum står två tränare. En före detta (!) tränare och den nuvarande. Två alternativa världar växer fram i flödet. Rolles gärning beskrivs som att ingenting har utvecklats, det har snarare gått bakåt. Alltså, ingenting har utvecklats. Det är noll, det är en avgrund av ingenting och i den avgrunden ekar […]
Vad är det som driver en världsstjärna att fortsätta utvecklas, att vilja bli bättre, att sätta upp nya mål? Kanske handlar det om att man genom sina prestationer vill gapa på någon som inte hör, få uppmärksamhet av någon som sällan var hemma under uppväxten. Eller är det så enkelt som att man…vill göra mål? – Jag kommer inte ihåg det här riktigt eftersom mina bröder blev lite som pappor för mig. De var tolv och 14 år äldre än jag så att jag hade ju dem lite som förebilder eftersom min pappa sällan var hemma. Det tar någon sekund, sedan fortsätter han: – Ja, han hade lite problem med alkoholen och, ja, kanske inte var den pappa som man […]
Om den här insatsen och det här resultatet hade kommit i en kontext där Blåvitt hade tagit några fler trepoängare och där man hade befunnit sig högre upp i tabellen då hade det varit fullt godkänt, till och med så att man hade kunnat åka hem till Göteborg ganska nöjda. Nu är det dock så att man bara har en trepoängare och en mängd oavgjorda resultat och då kan vi inte vara nöjda med en poäng. Tyvärr är det så den karga sanningen ser ut. Om det är så att man inom föreningen funderar över ifall Rolle ska vara kvar som huvudtränare eller inte då är det nu plåstret ska dras, oavsett dagens poäng och en, spelmässigt, helt okej insats. […]
Efter uppståndelsen senaste avsnittet skapade är BaraBen-Podden tillbaka med full kraft. Den här gången gästas Antonijo Matanovic, Christian Olsson och Daniel Andrén av ingen mindre än Linda Breding, fotbollstränare och analytiker. Vad var Lindas uppgift i Blåvitt? Vem av alla de tränare hon jobbat med är sämst förlorare? Är det Mikael Stahre och vad hände egentligen med hans kostymbyxor? Eller är det Poya som visar sig vara rädd för ekorrar? Kan det vara Jörgen eller Alf? Om du lyssnar på avsnittet får du svar på dem frågorna. Vi tar givetvis grepp om den brännande tränarfrågan: Antonijo kallar till presskonferens på tisdag, klockan 12. Christian vill inte uttala sig innan söndag, Daniel tror stenhårt på Roland Nilsson och Linda ber oss […]
Det spelar ingen roll att Hamšík gör ett drömmål, att vi stundtals spelar bra, trycker in mycket folk i boxen, skapar lägen, har en Yakob i fin form när vi slarvar i defensiven, släpper in två mål och inte gör tillräckligt för att plocka tre poäng. Poängen är, som jag återkommer till gång på gång, det enda som räknas i slutändan och en poäng duger inte om man vill aspirera på att vara ett topplag. Apropå slarv i försvarsspelet undrar jag hur f*n det är möjligt att Kouakou får stå helt ensam och ohotad mellan Tolinsson och Kalley och måtta in 2-2 med huvudet. Det kan inte få vara så enkelt att göra mål mot IFK Göteborg. Ta upp markeringen, […]
Solen sken, Jesper Tolinsson skulle göra sin sista hemmamatch (för den här gången, hemvändare är ju onekligen ett återkommande tema i föreningen) och självaste Gud var på plats. Vad kunde egentligen gå fel? På förhand kändes det som just ingenting. Men så synkroniserades inmarschen dåligt varpå spelarna fick jogga runt och känna lite på lädret och mina cirklar rubbades en aning. Inledningsvis såg Blåvitt ut som ett helt annat lag, jämfört med senaste matchen. Pressen var hög, spelet var intensivt, Sebastian Eriksson och Alexander Jallow forsade fram längs sina kanter och bollen stannade sällan länge vid någons fötter. Den enda som egentligen svajade i sin prestation var Anestis när han höll på att ge bort ett mål, men han stod […]
BaraBen-podden