Då var vi här igen, ännu en allsvensk säsong är på väg att dra igång och det känns återigen som att vi har fler frågetecken än utropstecken att förhålla oss till. Vi går in i den allsvenska säsongen (som det ser ut nu ett par dagar innan transferfönstret stänger) med tre renodlade ”nior” i truppen. En av dem är borta från spel på obestämd tid, en är borta några veckor med en handledsskada och har förövrigt försökts låna ut och den sista är en oprövad herre på allsvensk nivå och vad det verkar skadebenägen alternativt att hans kropp inte är van vid den eventuellt ökade belastningen nu när han hoppat upp ett snäpp eller två vad det gäller nivå. Även han är då borta ett gäng veckor. Som nia har vi istället en omskolad ytter som förvisso alltid ger allt men som saknar en del både vad det gäller egenskaper och kvalitet för att bära det här laget på sina axlar. Vi går också in i säsongen med endast två renodlade, A-lagskontrakterade mittbackar varav den ena har dragits med nån sorts känning nu det senaste. Utöver det har vi en defensiv mittfältare som vi värvade som mittback inför förra säsongen men som omskolades tillbaks till defensiv mittfältare och som nu återigen ska skolas om till mittback. Vi har också nån lovande junior och ett par ytterbackar som kan gå in på mittbackspositionen. Frågan är om vi har ett nog starkt lag för att lyckas leverera på en tillräckligt hög nivå trots bristen på anfallare och mittbackar eller om Ola och gänget, när säsongen ska summeras, kommer få stå till svars för varför truppbygget såg ut som det nu gör?
Malick Yalcouyé är definitivt ett av försäsongens utropstecken. Jag har redan skrivit om honom vid flertalet tillfällen och jag har på känn att han kommer figurera i en hel del femlingar framöver. Det är faktiskt en smärre sensation att han på så kort tid i Sverige och Blåvitt har börjat leverera så som han gjort under försäsongen. Jag kan inte se att det först och främst är Malicks plats i startelvan som kommer hotas när Seb O och Kåhed är tillbaks. Om han fortsätter på den höga nivå som han befinner sig nu borde han vara ett av de första namnen som Jens plitar ner när laget ska tas ut. Malick är redan nu vid 18 års ålder mer eller mindre en komplett mittfältare. Hans blick för spelet är magisk, han är stark i sin späda kropp, han är snabb, han har ett fint passningsspel och har ett härligt flyt med bollen vid fötterna. Är det något som inte riktigt har stuckit ut ännu för honom så är det hans skott men jag skulle inte bli förvånad över om vi snart får se en riktig kanon rakt upp i nättaket från hans fötter…
Jag gillar att vi försöker utveckla passningsspelet och vårt etablerade anfallsspel och det över hela banan men jag hoppas verkligen inte att vi nu när Allsvenskan drar igång blir alldeles för naiva i vårt spel med bollen. Visst ska vi försöka bygga spelet bakifrån och inte bara tjonga långt men vi måste kunna avväga när det är värt att försöka spela oss ur en press och när det är läge för att dra iväg bollen långt. Jag hoppas och tror inte att Jens vill att vi ska bli ett lag som passar runt bollen in absurdum i backlinjen utan att han uppmanar sina spelare att ”tjonga” iväg bollen vid behov.
Var någonstans på plan ska Santos egentligen spela? Jag måste erkänna att jag i teorin gillade tanken på Santos som högerback där han som ett trimmat ånglok skulle löpa upp och ner längs kanten och tillsammans med Mucolli eller OP skrämma slag på varenda vänsterback i Allsvenskan. Men ju mer jag sett av Blåvitts försäsong ju mer har jag börjat svänga åt att vi kanske måste ha honom i en offensiv position för att gagna vårt anfallsspel. Gång på gång har vi fått förlita oss på Santos offensiva kvaliteter för att hitta målet och det då oftast som ytterforward. Nu har vi värvat in Paulos Abraham och det är väl ytterligare ett tecken på att Jens gärna vill ha Santos på högerbacken. Vi får se helt enkelt vad som kommer ske med Santos framöver. Jag gillar tanken på Santos som högerback men i praktiken vill jag nog helst se honom som ytterforward…
Mot Sarpsborg hade vi en oerhört osynkad backlinje. Det kändes som att samspelet i backlinjen inte fanns där och det är väl egentligen inte så konstigt när den bestod av en högerback som egentligen bara tränat som högerback i ett par veckor och när vi hade en f.d. defensiv mittfältare bredvid Hausner i mittlåset, Hausner som är van vid att ta rygg på den rutinerade Gurra. På vänsterbacken hade vi Trondsen som väl främst har sina styrkor i det offensiva spelet. Jag tror absolut att Salaou kan växa in i rollen som en duktig högerback och att Carlén kan vikariera på ett tillfredsställande vis som mittback men det blir problematiskt när vi har flera spelare i backlinjen som inte är vana vid sina roller, vem ska då styra dem rätt? Och nu när Wendt och Gurra dras med ”känningar” har det blivit tydligt att vår defensiv är ganska sårbar. Jag är orolig för hur det ska se ut om vi behöver pussla för mycket i backlinjen framöver…
Men vafan, hoppet lever. Alla lag står på noll poäng och allt kan hända. Snart är vi där på Gamla Ullevi, hoppfulla och förväntningsfulla. Snart är det dags, snart är det dags! Om en vecka är det allsvensk premiär, fan vad underbart det ska bli. Fan vad roligt vi ska ha tillsammans! Nu jävlar kör vi!
