Det spelar ingen roll att Hamšík gör ett drömmål, att vi stundtals spelar bra, trycker in mycket folk i boxen, skapar lägen, har en Yakob i fin form när vi slarvar i defensiven, släpper in två mål och inte gör tillräckligt för att plocka tre poäng. Poängen är, som jag återkommer till gång på gång, det enda som räknas i slutändan och en poäng duger inte om man vill aspirera på att vara ett topplag. Apropå slarv i försvarsspelet undrar jag hur f*n det är möjligt att Kouakou får stå helt ensam och ohotad mellan Tolinsson och Kalley och måtta in 2-2 med huvudet. Det kan inte få vara så enkelt att göra mål mot IFK Göteborg. Ta upp markeringen, […]
Solen sken, Jesper Tolinsson skulle göra sin sista hemmamatch (för den här gången, hemvändare är ju onekligen ett återkommande tema i föreningen) och självaste Gud var på plats. Vad kunde egentligen gå fel? På förhand kändes det som just ingenting. Men så synkroniserades inmarschen dåligt varpå spelarna fick jogga runt och känna lite på lädret och mina cirklar rubbades en aning. Inledningsvis såg Blåvitt ut som ett helt annat lag, jämfört med senaste matchen. Pressen var hög, spelet var intensivt, Sebastian Eriksson och Alexander Jallow forsade fram längs sina kanter och bollen stannade sällan länge vid någons fötter. Den enda som egentligen svajade i sin prestation var Anestis när han höll på att ge bort ett mål, men han stod […]
BaraBen-podden