Försäsongsstart. Det får mig att tänka på grusplanen, som nu agerar parkeringsplats, vid Silbohof. Jag tänker på trädet där jag som ung smygsnusande satt och drömde om att en dag få dra på mig den Rödvita dressen. Ofta hade jag gruskorna på, ifall någon skulle skada sig och tränaren skulle kalla på mig. Jag var redo. Jag var Vieri. Jag var Klinsmann. Men ingen kallade på mig. Jag tänker också på knickers, detta fullständigt obegripliga plagg, som byttes ut mot shorts och långkalsonger när självförtroendet fick en att tappa fotfästet. Smärtsamma varma duschstrålar mot en skavsårprydd kropp. Liniment i kalsongerna. Rövarhistorier man knappt förstod i bastun. Förväntan. Är det här året som jag blir upptäckt och påbörjar min proffsdröm (blev […]
BaraBen-podden