David Moberg-Karlsson gläntade kanske inte på dörren till Blåvitt när han häromdagen i en intervju med sportbladets Michael Wagner berättade att hans nuvarande situation är ohållbar. Men han vände och vred lite på resonemangen och sa ju i någon sats att Blåvitt är en förening som varit viktig för honom. Och det kan man ju förstå. Som jag minns det skulle DMK spela till varje pris eftersom att han var så lovande.
Farnerud och Andersson bör naturligtvis lyfta på luren eller sätta sig på ett plan till Prag och försöka övertyga Moberg-Karlsson om att en övergång till IFK Göteborg är det rätta valet i det här skedet av karriären.
Den nuvarande situationen, var det. Jag satt faktiskt för någon månad sedan och funderade på hur det gick för honom i Prag. Det kan ha varit i anslutning till en resa dit, oklart och oviktigt för sammanhanget. I Prag besökte jag supportersshoppen och på frågan vad personen som jobbade där tyckte om David fick jag svaret ”he’s okay”. Anade ugglor i mossen. Jag fortsatte mina eftersökningar och noterade att han (inte snubben i shoppen då) alltsomoftast var utanför matchtruppen i Sparta Prags matcher. Inga indikationer på skador fanns. Han var uppenbarligen petad.
Tokpetad, visade det sig. På träningar spelar han vänsterback i laget som matchar startelvan och om han vill spela matcher är det Tjeckiska division 3 som gäller. David är naturligtvis bättre än så.
Visst, det är lätt att bli sentimental när det kommer till hemvändare och inte sällan blir man hemmablind när man tänker på hur fint det var. I Moberg-Karlssons fall blev det ju aldrig riktigt så att man hann bygga en vidare stark relation eftersom att han försvann lika snabbt som han dök upp.
Sa du snabb?
Jag hade länge känslan av att Moberg-Karlsson hade problem att få ihop sin (fina) teknik med sin (extrema) snabbhet, något som han utvecklat och i IFK Norrköping blev han slutligen en poängmaskin ute på kanten. Han började dessutom sin sejour i Prag optimistiskt.
Han är inte tillnärmelsevis så bra 1mot1 som Aiesh, vilket inte säger så mycket med tanke på att Aiesh är hysteriskt bra där. Han har en poängproduktion som är i paritet med Giorgis på allsvensk nivå, vilket inte är fy skam. Han skulle också kunna agera som en rak ersättare till Lasse Vibe. Med DMK i truppen skulle man kunna ställa upp med två anfallare mellan varven, vilket skulle tillföra en dimension till ett anfallsspel som stod lite och stampade under höstens sista omgångar. En spelare som DMK ställer till det för motståndarna, de kanske inte vågar kliva fullt så högt med backlinjen som de skulle vilja, de kanske tar ett gult kort mer än de önskat.
Finns det plats i truppen? Det beror på. Giorgi är inte i IFK Göteborg för att slå rekord i antal säsonger och någon gång kommer han vilja flytta på sig. Detsamma gäller nog Aiesh. Så varför inte ha ersättaren klar?
Det finns, som jag ser det, två hakar: David hymlade inte med att han vill ha speltid, vilket kan vara svårt att garantera. Han var också rak med att pengar är viktigt eftersom att karriären är så kort och han själv inte direkt kandiderar till doktorstjänst på Harvard (eller något i den stilen). Ett uttalande som ligger ganska mycket i linje med hur DMK uttalat sig genom åren. Han har ganska spetsiga formuleringar. Det händer saker kring honom, han rättar inte alltid in sig i ledet. Han bjuder på rubriker och profiler säljer man biljetter och årskort på.
Så, som jag ser det är det inget att tveka på: Plocka hem honom!
För övrigt passar jag på att gratulera Söder, Da Graca och Erlingmark till landslagsutagningarna! Da Graca var ganska väntat, som jag tidigare varit inne på.
