Det är något visst med att se matcher i efterhand. Jag minns när jag och farsgubben såg sammandrag av landskamper (vill minnas att man också såg matcher med fördröjning?) och en gång smekte Pär Zetterberg in en frispark och vi jublade som galna, trots att matchen sedan ett par timmar var över. Det var helt normalt. När jag idag gör samma sak känns det som ett ska vi säja eljest beteende? Jag raderade resultatappen (måste återinstallera den), stängde av notiser från Facebook, twitter och förklarade att det här är normalt. Så gör man när man är på resa. Sedan nattade jag barnen, tio minuter tidigare än brukligt är, och satte på spänningen. Det var en fin stund att titta på […]
BaraBen-podden