Det är inte mycket som är muntert i IFK Göteborgs supporterled just nu. Förluster mot Gais och Norrköping svider oerhört, och ropen efter avgång bara veckor inför seriestart är inte den uppladdning man önskat sig. Mantrat under försäsongen har varit att vi nu är på väg att ändra vårat spelsätt, dels formationsmässigt och dels hur vi vill ta oss upp i banan med hjälp av ett mer bollinnehavs-tänk med korta passningar och vila med boll. Jag tänkte göra lite mer av ett djupdyk i detta när allsvenskan börjar, men jag tycker mig se små, små steg som tas vad gäller detta i varje match, egentligen, även om resultatet och slutprodukten såklart lämnar mer att önska.

Några brasklappar till att börja med: Många av de mer ”säkra” uppspelen från backlinjen kommer vid 0-3-underläge där Norrköping inte helhjärtat går in i press. Sen är också spelarna mer uppgivna men ändå paradoxalt mer avslappnade i dessa lägena, vilket också gör att passningar sitter lite bättre. Fotboll och psykologi är otroligt intressant, i vanlig ordning, men det kan vara värt att ha med sig under textens gång likväl.

Johan Bångsbo

På ett sätt kommer den här säsongen bli oerhört intressant ur ett Bångsbo-perspektiv. Hans intåg i startelvan och lena passningsfötter slog ned som en bomb i fotbollssverige under fjolåret, men det mattades av något under slutet av säsongen, precis som laget i övrigt. På ett annat sätt är jag rädd att den här säsongen kan bli jobbig för Johan, om försäsongen nu är en indikation på någonting. Dels har han blivit av med två stycken lagpappor i Mattias Bjärsmyr och Calle Johansson, som kompenserade sina bristfälliga passningsfötter med ledaregenskaper, styrspel och pannben. Dels, och detta tror jag är den viktigaste delen: Vi gjorde oss av med Warner Hahn. Hahns passningsfötter var magiska, och gav en otrolig ro till laget i allmänhet, men backlinjen i synnerhet under speluppbyggnad. Hahn kunde ”slicea” över bollar till ytterbackarna på foten och gav oss mycket mer tid med boll under motståndarnas initiala förstapress. Dahlberg och Bendiktsson har inte samma fötter, vilket man inte kan begära heller. Men större ansvar vad gäller speluppbyggnad läggs då på Bångsbo. Och under försäsongen har det varit ganska påtagligt hur mycket mer press som läggs på honom från motståndarna. Inte så konstigt, då det inte är speciellt svårscoutat hur vi vill bygga vårat spel. Warner Hahn kunde sprida bollarna lite som han ville, både längs kant och i mitten. Våra målvakter nu rullar eller passar ofta bollen i sidled till Bångsbo, som direkt sätts under press. Resultatet har oftast blivit att man sökt Suleiman Abdullahi med en längre boll då, och det är inte så vi vill spela. Men Bångsbo är ung, och IFK är ”unga” i det här sättet att spela och kommer förhoppningsvis växa in i det, men känslan är just nu att motståndaren ganska enkelt kan pressa fram en längre boll mot ensam forward från våran backlinje, och det gör det svårt att etablera anfallsspel.

Nedan följer några exempel på bra och mindre bra uppspel som kom genom Bångsbo mot Norrköping:

Här ser vi Bångsbo (1) som jag TROR vill söka Hussein Carneil (2) på fötter för att kunna lägga på Oscar Wendt (4) eller tillbaka på Gustav Svensson (3) eller Hagen ev. Nu blir det ”tyvärr” så att Svensson fångar bollen, får ut den till Wendt, men det blir inte så mycket mer med det. Får Carneil bollen kan han och Wendt komma 2-mot-1 mot Norrköpings högerback eller använda Gurra för att slå bollen på djupet mot Oscar. Oturligt! Bild: Cmore
Här är ett bättre exempel på när Gustav Svensson (3) används på ett bättre sätt, uppspelsmässigt sett. Bångsbo (1) kan hitta Hagen (2) i en bra yta centralt tack vare att Gurra tagit steget ner på Wendts (4) plats, vilket leder till att Wendt kommer högre upp förbi Norrköpings markering och press. Hagen kan enkelt spela ut bollen mot Oscar Wendt och vips hamnar han och Hussein Carneil (5) i ett 2-mot-1 läge som leder fram till ett halvfarligt inlägg. Slutprodukt, som sagt, men bra initiativ. Bild: Cmore
Sista exemplet: Bångsbo (1) har Hagen (2) i en stor yta på mitten. En enkel boll där, sen hittar Hagen med en lika enkel boll Eman Markovic (3) som ligger i vänster pocket-yta i nästa sekvens. Rakt, enkelt och effektivt. Märk dock ställningen i matchen här och avståndet mellan lagdelarna. Hagen och Gurra ligger lite för lågt här, tycker jag. Bild: Cmore

Sebastian Hausner

Rent försvarsmässigt fanns det en hel del att förbättra för den unge dansken, helt klart. Det såg alla och det han om själv också, så den pucken tänker jag inte ta i här. Något jag dock la märke till var att Hausner visade prov på en ”nästan” vass passningsfot. Eller snarare, foten är bra och han söker ofta rätt spelare i rätt zon, men kanske någon petning eller bolltouch för mycket innan passningen kommer. Jag tror att Hausner kommer växa in i det vad det lider och tror han kommer bli en bra tillgång för oss på sikt. Calle Johansson hade ingen enkel inledning i IFK heller, så växa in-perioder behövs. Det som är oroande är att vi har en annan mittback, Adam Carlén, som också kan fylla platsen bredvid Bångsbo men som också behöver tid då han främst är en defensiv mittfältare, och på gott och ont ännu tänker som en sådan. Ska man vara enkel: Vi har en färdig mittback (Bångsbo), två som behöver tid (Adam och Sebastian) samt en som kan rycka in och stötta vid behov (Oscar). Lägg därtill att vi har förstemålis Pontus Dahlberg borta en tid, och vi har ett darrigt försvar. Men nu ska vi prata uppspel, och här tror jag på Hausner! Exempel nedan:

Hausner (1) har här drivit bollen några steg för mycket, i min mening. Markovic (2) har visat länge var han vill ha bollen och Hagen (3) är beredd. Hausner slår bollen till Markovic, som lägger på ett till Hagen som hittar ut med bollen till Sebastian Olsson (4) i en bra yta. Här ligger också Gustav Svensson (5) högre upp i banan och kan hota på ett inlägg tillsammans med Berg(6), Sule(7) och Carneil(8). Ett bra anfall som hade kunnat bli ännu farligare om Hausner vågat slå passningen några touchar innan. Relationer och matchträning så sitter det! Bild: Cmore
Nästan identisk situation här. Hausner (1) ser att Markovic (2) signalerar efter boll. Hagen (3) pekar också och vill få fram passningen för enkelt tillbakaspel som öppnar upp ytor för tex Seb O (4) i korridoren utanför bild. Vänsterbacken i Norrköping minns förra gången och väljer att falla ner och täcka istället för att pressa Markovic eventuella bollmottag. Markovic fick bollen till slut, och lyckades krossa över till Oscar Wendt (5) som kom till inlägg. Men bolltempot hade kunnat skruvats upp ett snäpp eller två om Hausners första passning kommit lite tidigare. Bild: Cmore

Slutsats

Även om det är mycket kvar att göra, mycket som ska sitta och relationer som måste byggas upp, tycker jag ändå att det, ibland, ser ganska trevligt ut när vi tar fram bollen. Det finns ett embryo till ett mer vägvinnande spel än vi haft och jag ser fram emot att följa det under säsongen, oavsett resultat egentligen. Därmed inte sagt att jag tycker det ser bra ut punkt. Finns som sagt en uppsjö av grejer att förbättra. Försvarsspelt överlag behöver en rejäl genomlysning, hurvida våra två centrala pivot-mittfältare Elias Hagen och Gustav Svensson passar ihop eller kommer i vägen för varandra för tillfället är en annan fråga jag tänkte grotta ner mig i längre fram. Hussein Carneils vara eller icke vara 10:a samt den lilla biten om hur vi ska komma till avslut, i vanlig ordning. Men som det ser ut nu: Jag ser vägar framåt med hur vi vill spela, bollinnehav eller ej.

Övrigt

Den som vill läsa mer om hur matchen såg ut från ett analytiskt perspektiv kan läsa Erik Löwendahls djupgående text om ämnet här

Categories:

BaraBen-podden
Facebook

4 weeks ago

BaraBen.com
Det här var åt helvete! #ifkgbg #ahlmansfemling ... See MoreSee Less
View on Facebook
Kategorier