Kriget har kommit till Europa. Rysslands olagliga invasion av Ukraina har dominerat allt den senaste veckan. Så även sportens värld. Men vissa vill distansera sport från politik. Till exempel skrev den ryske tidigare Formel 1-föraren Daniil Kvyat på Twitter att ”sport ska förbli utanför politiken”. Problemet med det resonemanget är att allting är politik. Sport existerar inte i ett vakuum.

Har ni inte redan läst boken ”Fotboll i krig och fred” av Blåvittsupportern Ekim Caglar så rekommenderar jag att ni gör det. Med de många olika exempel på konflikter som Ekim tar upp i boken blir det med all önskvärd tydlighet uppenbart att sport alltid kommer att påverkas av och influeras av politiken. På gott och ont.

Makt finns inom sporten för att makt alltid är närvarande. På ett sätt kan man se det i vilken fotbollsmatch som helst. I Svenska cupen har det exempelvis pratats om att de allsvenska klubbarna har en gräddfil till slutspelet eftersom det enbart är ett lag som går vidare och det tenderar att vara de allsvenska klubbarna. Klubbarna i den högsta serien kommer att ha mest att säga till om och de mindre klubbarna i de lägre serierna har inte samma chans.

Men medan kriget nu pågår i vårt närområde finns det en poäng i att inte deppa ner sig fullständigt. Bara för att politik på ett tydligare sätt visar sig även i sporten behöver vi ändå sport – och framför allt fotboll – för att må bra. Jag såg pjäsen ”Fotboll i Jemen” i höstas. Den handlar faktiskt ganska lite om fotboll men en av scenerna utspelar sig på fotbollsplanen i det krigsdrabbade Jemen. Det finns många skildringar av hur människor som lever i kriget trots detta fortsätter med sina liv som vanligt. Att inte låta krig och våld förändra våra liv helt och hållet. Det är något jag tänker på med Blåvitt också.

I den avgörande cupmatchen mot Mjällby på söndag och även i den allsvenska premiären mot IFK Värnamo om en månad vill jag se uttryck för solidaritet med Ukraina från IFK Göteborg. Banderoller, tröjor, insamlingar och så vidare. Men jag vill också glömma bort kriget. Jag vill se Tobias Sana bli hyllad som Årets ärkeängel. Jag vill se Oscar Wendt dundra in ytterligare en fin frispark. Jag vill se Erik Sorga stänka in sitt första mål i den blåvita tröjan och fira det ordentligt. Jag vill se Blåvitt ta sig vidare till slutspel. För även om fotboll är politik är det också bara fotboll.

Categories: