Det ryktas åter om att Pontus Wernblooms utlandsäventyr är slut och att en hemkomst kan vara nära, detta trots att han uttryckt sig minst sagt skeptiskt. Samtidigt kanske han kan lockas att bli en del av det nya spännande blåvitt, mer än han gjort av att försöka återskapa det som varit. Pontus har länge varit den spelare som legat mig närmst, kanske inte för att vi är två ärtor utan mer för att vi är två ärthjärnor. Som hatar att förlora och lever i en värd utan gråskalor, men som gör det med mycket hjärta och värme. Pontus kom till blåvitt något år efter mig och det var tidigt kärlek. Varför?