På återseende, Nygren?

Publicerat av Daniel Andrén den

Till att börja med vill jag naturligtvis gratulera Benjamin Nygren till ett lukrativt kontrakt och chansen att jaga sina drömmar i ett nytt land. Jag vill också skicka en liten, liten varning inför kommande intervjuer. Lova inte att du ska komma tillbaka till Blåvitt. Det kommer att hållas emot dig om 15 år. Nåväl, showen (utslitet, jag vet) rullar vidare och den ska bli kul att följa på håll.

Den här försäljningen (jaja, den är inte officiellt kommunicerad ännu) fick mig att tänka på vilken talangfabrik IFK Göteborg faktiskt kommit att bli. Så, oavsett om Nygren stannar eller ej kommer den här texten ha viss relevans. Jag kommer inte att ta det här kronologiskt så sätt på dig läsglasögonen och försök hänga med.

Vi har på 10-talet sålt spelare som David Moberg-Karlsson, Gustav Engvall, Sam Larsson och Pontus Dahlberg. Visst är det så att något kanske skaver kring DMK:s övergång, men han fick chansen och tog den till viss del under sin första försäsong på de brittiska öarna. Sedan tog hans lynnighet eller temperament överhanden och karriären startades om i Danmark och sedermera i Peking och resten av historien kan vi vid det här laget.

Gustav Engvalls sista tid i Blåvitt var inte helt oproblematisk och han levererade inte på topp vilket gör att det väl var en rätt bra affär, trots att agenter fick en väl stor del av kakan. Engvall har sedan försäljningen studsat runt lite och värkar nu ha hittat rätt. Synd för ölänningen att han hamnade i en härva av matchfixing och att det givetvis måste vara ett rejält smolk i bägaren.

Sam Larssons räder och trix kan jag fortfarande få våta drömmar av (inte bokstavligt talat) och jag älskar fortfarande hans kaxighet. Bristen på självdistans, eller den enorma tron på sig själv charmade, och charmar, fötterna av mig. Ett extra plus är att han har en citatmaskin till bror. Sam är dessutom mellan varven landslagsman.

Pontus Dahlberg klev in som en fantom mellan stolparna och försvann väl egentligen lika snabbt som han kom. Hoppas att han kan få ordentlig snurr på karriären kommande säsong och att han inte blir fast på läktaren i England. Å andra sidan, rätt bra deg för att jobba med att kolla på fotboll.

Ludwig Augustinsson kom ju som en färdig vänsterback och har inte tagit vägen via vår akademi, så det vore att förhäva sig att ta för mycket credd för hans framfart. Men, faktum kvarstår att han gick från Blåvitt till Danmark till Tyskland och är sedan ett tag given i landslaget.

Sedan har spelare som Robin Söder och Joel Allansson lämnat för Danmark och vi var nog många som trodde att Allansson skulle nått längre än botten av superettan med HBK vid det här laget.

Visst viskas det fortfarande om att vi är för dåliga på att ta betalt för våra spelare, och det går så klart att diskutera. Frågan är om inte alla dessa försäljningar kommer göra att vi kommer att få ännu fler intressenter för spelare i truppen och att detta på sikt kommer att höja marknadsvärdet på spelare i IFK Göteborg.

Kategorier: Okategoriserade

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *