Hemwendtarens betydelse

Publicerat av BaraBen.com den

GÄSTKRÖNIKA Med jämna mellanrum publicerar vi åsikter från andra fotbollstyckare än de ordinarie skribenterna på BaraBen.com. Det här är en gästkrönika av Pär Ödlund som skriver om våra beryktade hemvändare.

Det börjar lukta reunion på Kamratgården, 07-gänget återsamlas och gudarna ska veta att blåvita öron har varit berövade goda nyheter på alltför länge. För egen del är surret kring Mackan, Oscar och Gurra första gången som jag på allvar vågar tro på att Boom Boom kan komma hem.

När Pontus skrev de oförglömliga raderna i Gais-P blev han min hjälte även om tonåringen som skrev en gästkrönika för BaraBen när Werna lämnade inte uppskattade ordvalet då. Nu är det upp till bevis för en spelare som är mer blåvit än Rosenberg är babyblå. Ska han göra sig till legend?

Innan vi går vidare med sannolikhetskalkylen för om vi får hem guldgossarna ska vi ta en kort stund till att reflektera kring något som sagts av honom som redan vänt hem. Han som fått ta emot fyra ton med skit under åren och ändå aldrig slutat älska och kämpa för Blåvitt. Seb – ”Sitt ner i båten och skrik dig inte hes” (nästan inte ens nästan direktcitat).

Vän av ordning och historia minns när det gick åt helvete förra året. Vi tappade i raskt takt både rutinen och centrallinjen sen var det fritt fall nästan hela vägen ner i superettan. Poyabollen funkade inte utan stommen. När Vibe återvände var jag lyckligare än dagen då jag gifte mig, true story, men jag borde varit ännu nöjdare när det var klart att kaptenen (ingen diss mot Seb O.) skulle återvända. Seb, du é en goare gubbe än alla indianer tillsammans.

För hemvändare med rutin och erfarenhet av utomlandsäventyrets höjder och dalar är otroligt viktigt för att vi ska kunna göra det som vi var så bra på innan ”Real Blåvitt bygget”, både det före min tid och det som jag fått uppleva, att utveckla egna spelare i en trygg och bra miljö som man vill återvända till. Vi har en av, ut med hakan, världens bästa akademier som fostrar så in i bänken bra spelare att världsklubbar rycker i dem innan de ens kommit in i puberteten. De här killarna ska fram och inte ens nästan ens på skämt överväga att gå till något gulsvart spektakel på en av Sveriges två regnigaste platser.

Därför är de oseriösa diskussioner som förs om våra hemvändare platsar eller inte enbart dravel. Även om han inte spelat har Seb varit en av de viktigaste spelarna och för er som inte gillar honom av princip, titta på Vibe. Sen känner jag någonstans att den som inte uppskattar av att få hem landslagets starkaste anfallare, Sveriges kanske bästa vänsterback och den mest hårt arbetande centralpjäsen sen Mild, han är fan gajsare.

Finns det hopp, ja det gör det, om vi inte skriker CL-guld och har orimliga förväntningar eller ens har något annat än tacksamhet att visa dessa HJÄLTAR!

Sen en liten grej på tal om något annat. Han heter Alhassan, hur jävla svårt ska det va? Hatten av till @Westmaniac som myntade (?) begreppet hemwendtaren. Bra skit. Över och ut.

/Pär Ödlund

Kategorier: Gästkrönika

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *