Dagen efter: Trelleborg hemma.

Publicerat av Dan Ahlman den

Vi fick iallafall en poäng…

Matchens

Prestation var Giorgi Kharaishivilis frispark i minut 100, han hade kanske inte sin bästa match, hörnorna satt inte där de skulle, skotten flög lite hit och dit men när det verkligen gällde då räddade Giorgi ytterligare en poäng till laget.

Glädjeämne var att se Tobias Hyséns fart och fläkt när han kom in, han visade vägen, tog rätt löpningar, visade upp en spelintelligens som vi saknat i laget och framförallt visade han en offervilja som främst får symboliseras av att han sticker fram huvudet för att vinna en boll i sista minuten när han ser ett sträckt ben med dubbarna före komma i rasande fart mot honom.

Utropstecken var insatsen från de i klacken som faktiskt var på plats och körde på för fullt när laget behövde det som mest.

 

Frågetecken hamnar på Poya Asbaghi, det känns som att han tar felbeslut på felbeslut. Varför startar inte vår mest rutinerade och drivande spelare i form av Tobias Hysén den här matchen? Varför får Oldrup-Jensen spela match på match? Varför står han på övertid, när vi har hörna, och tittar ner i gräset när Dahlin försöker få kontakt med honom för att få ett godkännande att följa med upp på hörnan? Är det verkligen Poya som ska reda ut den här stormen?

Clown var Zoran Jovanovic som i bästa MMA-anda slängde upp sin fot rakt upp i ansiktet på Tobbe Hysén. Självfallet gör han allt för att Trelleborg ska plocka hem segern men nån sorts spärr måste man ha inom sig, det var bara tur att det inte gick riktigt illa med Hysén.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *