Det är Onsdag förmiddag. Efter att ha varit regnigt under natten så börjar solen nu titta fram. Robin Söder gör sin första träning på fyra år på Kamratgården – suget på att ta sig upp till Kamratgården och titta blir oemotståndligt. Upp på cykeln och iväg!

Det är fler som har tänkt samma tanke – trots att de flesta nu antagligen har återgått till arbete och vardag så är det 50-75 personer på plats för att titta, granska och spekulera. Vissa, gissar jag, för att granska ”projektet” och ”processen” som föreningens elitverksamhet genomgår, kan man skönja några framsteg? Andra för att njuta en stund i solen. Men de allra flesta för att se Robin Söder. 

Det skall sägas direkt dock, Robin deltog inte i några spelmoment, utan körde ett väldigt lättsamt pass.

Träningen börjar Teknikcirkel och sedan vidare uppvärmning med korta ryck, stegringslopp och därefter stretching. Här kliver Robin av.

Träningen fortsätter med en övning på relativt stor plan (2/3 kanske?), syftet verkar, om jag inte hör eller förstår fel, vara att hitta rätt nivå i press. Inte för nära och inte för långt ifrån. Poya har en pedagogisk utläggning om vad som händer i respektive ytterlighet och hur man skall reagera.

Vid varje kortsida har lagen varsin spelare. För att göra ”poäng” skall anfallande lag passa spelaren på kortsidan som sedan, med ett tillslag, spelar tillbaka bollen till en spelare i samma lag.

Under spelets gång är Poya aktiv på plan, inte vid sidan om, där står istället Alf Westerberg och manar på. Linda Breding filmar från höjden. På det här sättet gissar jag att man får alla tänkbara perspektiv som behövs, förhoppningsvis kan något av perspektiven ta oss ur den prekära sitsen vi satt oss i.

Nåja, i spelet så är Degerlund lång(!) och bolltrygg. Han kommunicerar flera gånger på ett bra sätt. Men när det gäller kommunikation är det en spelare som drar till sig uppmärksamheten,  David Boo Wiklander, som fullkomligt krossar alla andra spelare i den grenen. Oerhört viktig som pådrivare i sitt lag och inte minst som ”live instruktör” ute på planen för de yngre spelarna.

En annan som imponerar är Kristopher Da Graca som visar kraftfull vilja, kommunicerar, manar på och har ett vårdat passningsspel. Helt klart den tydligaste pådrivaren i sitt lag.

”Baggio” drar ner hejarop från övriga spelare när han på egen hand skapar en ”poäng” för sitt lag genom att ta en vass löpning.

I paus förklarar Poya varför västat lag leder. Bättre beslutsfattande i omställningar menar Poya. Vilka är det i västat som tar dessa bra beslut? Agge och Hasse. Innermittfältare i laget som går tyngre är Affane och Titi.

Jag minns inte de kompletta lagen, men för västat är det följande backlinje: Degerlund, Starfelt, Da Graca (Calisir kör rehab). Skall vi gissa att Degerlund är aktuell direkt från start?

Nu övergår övningen till rent tvåmålsspel. Mitt intresse har dalat något sedan Robin lämnat, men jag fortsätter ändå titta. I den första halvleken har ”Baggio” den enda chansen, ett hårt skott som Tom Amos räddar mycket vackert med en enhandsräddning.

Diskussionsgrupper

Paus i tvåmålsspelet. Spelarna samlas i respektive lag och diskuterar vad som fungerat och vad som behöver göras annorlunda. Intressant.

I den andra halvleken kommer det enda målet, Giorgi slår en perfekt avvägd passning till ”Baggio” som efter några finter mycket osjälviskt frispelar Benjamin Nygren som inte har något annat val än att göra mål.

Det får räcka för mig. Jag lämnar träningen med en go’ känsla och cyklar hemåt.

Avslutningsvis, följ uppmaningen från Supporterklubben Änglarna och kom till träningen på Söndag. Nu vänder vi på detta tillsammans!

Categories:

Tags:

BaraBen-podden
Facebook
Kategorier