Reflektioner från dagens träning

Publicerat av Dan Ahlman den

Idag hade mannen med Sveriges sämsta lokalsinne bestämt sig för att, för första gången, cykla från Kristopher Da Gracas Hisings-Backa till natursköna Kamratgården för att beskåda sin första träning sedan Poya Asbaghi anlänt till föreningen och det gick väl sådär kan man säga. Istället för att lita till sina egna, taskiga, instinkter valde han att följa GPS-kvinnans monotona röst, han leddes då ner till Ringön med mängder av avspärrningar, cementblandare, traktorer och långtradare med chaufförer som skakade på huvudet när han försökte kryssa sig genom rondellerna. Tillslut kom han fram till en bro som inte längre var en bro utan ett hål ut i evigheten, stressen ökade och han fick försöka leta sig tillbaks till någon sorts välbekant utgångspunkt. Efter mycket om och men hittade han äntligen tillbaks till civilisationen, GPS-kvinnan tystades vänligen men bestämt och vägskyltarna fick istället leda honom vidare på färden. Svettig och andfådd kom han tillslut fram till Kamratgården och dess välklippta gröna gräsmatta där truppen var i full gång med synkroniserade hopp påhejade av någon av Blåvitts fystränare.

Nu till själva träningen och man får ge Poya och gänget att de fokuserade på, enligt mitt tycke, det som verkligen behöver förbättras nämligen spelet på offensiv planhalva och då kanske främst sista tredjedelen. Efter uppvärmningen delades laget upp i två grupper där Poya höll i en uppspels-/avslutningsövning där de nötte fyra olika kombinationer som involverade två-fyra spelare åt gången. Med i övningen var, förutom våra målvakter som alternerade mellan de två olika övningarna, Billy, Giorgi, Ingbritt, Elias, Affane och Öhman. Två som jag anser utmärker sig vad det gäller kvaliteten på avsluten är Giorgi och Affane, de befinner sig ett par snäpp högre än övriga deltagare i övningen. Vad det gäller helheten på övningen är det till och från dock för dålig precision vad det gäller passningar och avslut men man ser tydligt vad det är Poya strävar efter. Han vill att man ska kombinera sig fram, antingen rakt på eller utifrån kanten, det ska vara ständig rörelse, högt tempo och få tillslag och det är viktigt att man får bollen i farten där man direkt kan gå på avslut eller fördela bollen vidare.

De övriga i laget spelar på halvplan under Westerbergs ledning, mitt fokus var främst på avslutningsövningen men jag fick några intryck även från spelövningen. Man spelade mot ett stort mål med en målvakt och på andra sidan stod det två mindre mål som bollen bara skulle spelas in i. Det var högt tempo och bra intensitet och den som utmärkte sig mest var Alhassan Yusuf eller ”Hasse” som han kallades under hela träningen. Hasse är hela tiden lugn med bollen och har riktigt fina fötter. Dahlin ryter vid något tillfälle till och skäller på sina försvarare som han anser dräller med bollen och slår farliga passningar in i mitten istället för att bara skyffla iväg bollen när man är pressad.  Av det jag såg var det hela tiden bra fart i spelet, det smällde i närkamperna och vinnarinstinkten fanns absolut hos alla spelare.

Sista delen av träningen körde hela laget tillsammans och då var det också på halvplan där man anföll mot en målvakt och ett försvarande lag, däremot fanns det nu inga småmål utan när försvarande laget hade fått kontroll på bollen eller rensat iväg bollen startade man om med ett nytt anfall. I det anfallande laget befann sig Sakor, Affane, Giorgi, Billy (bytte sen med Wernersson), Nygren, Öhman (bytte sen med Emil), Elias och Ingbritt. Erling var också med här men han varvade spel med att köra vid sidan om. I det försvarande laget fanns Wernersson (bytte sen med Billy), DBW, provspelande Björkman, Da Graca, Emil (bytte sen med Öhman), Titi och Hasse. Saknades under träningen gjorde Starfelt, Calisir, Hysén, Paka, Seb O och Zalo. Tempot och intensiteten var även här bra, det känns som att rörelsen och kombinationsspelet var mycket bättre under träning idag än vad man har sett under matcherna, kanske låser det sig när det verkligen blir allvar men det känns på träningen som att det finns potential i laget. Poya går in då och då och förklarar tydligt hur han vill ha det, hur bollarna ska fördelas och hur rörelsemönstret ska se ut. Poya var genomgående tydlig, aktiv och pedagogiskt duktig. Man märker att det är en duktig ledare med en stor fotbollskunskap. Även under den här övningen var det några spelare som utmärkte sig på ett eller annat vis. Giorgi visar även här upp vilket

fantastiskt skott han har, han har en spetskvalitet som jag inte sett på väldigt länge i IFK Göteborg. Hasse var fortsatt väldigt trygg med bollen, stressade inte när han blev pressad utan tog för det mesta kloka beslut. Adil spelar riktigt tufft, han tacklar ofta och ett par motspelare fick ligga och vrida sig i gräset efter några rejäla på-gränsen-tacklingar.

Överlag var det bra tempo på träningen, det var bra struktur, man tränade på det som man saknat senaste tiden och Poya var auktoritär och tydlig. Man såg inte en gnutta av disharmoni, det var inga sänkta huvuden, stämningen verkade bra och alla kämpade och slet. Det var också skönt att se att vissa saker aldrig förändras, efter träningen fick ynglingarna Nygren och Titi samla bollar, Nygren verkade inte riktigt nöjd över detta men DBW förklarade för honom att när han är 34 år då får han domdera över ynglingarna och slipper samla bollar. Wiklander, Salo och Dahlin fortsatte att köra efter träningen där DBW matade crossbollar mot Emil som slog inlägg mot Fystränare Kalle Olsson som troligtvis somnar ikväll med en rejäl huvudvärk efter att han gav sig på att nicka ett av Emils stenhårda inlägg, det är dock ingen bra idé att blunda och möta bollen lite halvhjärtat när man försöker nicka en elitspelares inlägg.

Men provspelande Daniel Björkman då? Var han flipp eller flopp? Han var varken eller skulle jag vilja påstå, han utmärkte sig vare sig positivt eller negativt. Han gjorde det han skulle i övningarna, sattes inte på några jätteprov och tog inte heller några speciella initiativ. Inte för att jag har något att säga till om men jag avskriver honom inte ännu men jag utbrister inte heller: Bravo! Excellente! Magnifico! Splendido! Honom ska vi ha!

Kategorier: Träningsrapport

1 kommentar

JHelgesson · 2018-07-25 kl. 22:57

Snyggt Dan, gott att Barben gör sitt för miljön!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *