Solen sken och det finns människor som är mer beslutsamma än jag…Beslut fattades, sent om sidled, och jag tog på mig mina snabbaste skor, rusade ner för trappan och satte mig på cykeln. I höjd med ICA Maxi, Mölndalsvägen, insåg jag att jag får trampa på ordentligt om inte träningen skulle gå förlorad (en missad träning är också en träning förvisso).

När jag cyklat förbi Nordic Wellness, Delsjövägen, (faktura skickas i veckan) beslutade jag mig för att kringelikroka mig igenom skogen. Fåglar hade säkert kvittrat om det inte vore för att jag hade min Lundell-lista på hög volym i öronen. Jag fick sakta ner för att inte skrämma en gigantisk polishäst och när jag kom fram till Kamratgården var träningen…i princip slut och jag var lika svettig som spelarna, om inte svettigare.

Solen sköljde över hybriden på KG och Werner Hahn stod och slog insparkar och utsparkar mot Emil Salomonsson. Hahn sätter dem med centimeterprecision på Emils fötter; hans tillslag och träffsäkerhet är bland det sjukaste jag sett i den bemärkelsen. På andra sidan stod Bjärsmyr, Marcus Berg och troligtvis Sebastian Eriksson (mina solglasögon med styrka i tappade jag bort på andra sidan pandemin under en Ulf Lundell-konsert, faktiskt) och körde någon form av grishistoria. När Hahn inte slog provocerande träffsäkra lyror plockade han ner hörnor som Amir Al-Ammari slog. Emil Salomonsson skrattade mest åt – antar jag – Hahns precision.

Oscar Vilhelmsson, tror jag det var, sköt ett stenhårt skott i ribban. Erik Sorga hade bråttom hem till påsklunchen och Hannes Stiller var kvar med Berg och gänget en bra stund.

Ja, visst, ja! Jag såg tre provspelare (deras namn håller jag för mig själv) och det enda jag kan utläsa av vad jag såg är att de har väldigt mjuka fötter. Alltså, väldigt mjuka.

Sen var det dags för spelarna att gå in mot omklädningsrummet och det tog mer tid för vissa (Berg oerhört uppvaktad) än för andra (de yngre var inte lika hårt uppvaktade av supportrar) och där stod jag kvar i solen en stund och tittade när Emil Salomonsson var allmänt snäll mot provspelarna. Även Remma såg ut att lägga en varm hand om dem. Det jag tar med mig från träningen är nog ändå främst att det är väldigt fint att se hur spelarna genom att bjuda på lite av sin tid verkligen gör människors dagar. Idel leenden på läpparna som passerade mig.

Ja, sen var det bara att kliva upp på hästen igen och cykla hem.

För övrigt tror jag på någon slags seger i morgon. Marcus Berg gör ett mål och Vilhelmsson står för en fin prestation.

Glad Påsk!

P.S om du vill ha Lundell-listan kan du kontakta mig på twitter. D.S

Categories: