Att vara supporter är att leva sitt liv i en ständig berg-och-dalbana av känslor, det är ingenting man väljer det är någonting man bara gör. Det går inte en dag utan att jag på ett eller annat vis tänker på, och engagerar mig i, Blåvitt.
Den allsvenska premiären har närmat sig med stormsteg. Jag har jobbat med blogginlägg, snackat med gamla Blåvita legendarer, lidit mig igenom håglösa träningsmatcher, jublat när Robin söder gör mål och svurit över missade passningar. Jag har analyserat startelvor, följt Silly Season och kollat på youtubeklipp med obskyra provspelare. Man har gått i klinch med journalister som man anser, gång på gång, pissar på föreningen som man älskar. Oron har dock funnits där hela tiden men peppen vinner alltid, man vet att allt lidande är värt det för när segrarna kommer, när glidtacklingarna sitter och när drömvärvningen går i lås då är lyckan total.
Jag vet att förlusterna kommer komma, att spelet inte alltid kommer sitta. Jag vet att jag kommer fortsätta stödja mitt lag, jag vet att jag kommer fortsätta lida. Vad jag dock förväntar mig, vad jag kräver är att spelarna lider med mig, att ledarna lider med mig. Jag förväntar mig att spelare och ledare visar samma passion och inställning som vi supportrar visar dag ut och dag in. Att vara fotbollsspelare eller ledare i IFK Göteborg det är ett privilegium och det minsta vi fans kan begära är att alla anställda i IFK Göteborg alltid ger allt. En förlust kan jag köpa men det får inte se ut som det gjorde idag. Var var inställningen? Var var känslorna? Vem visade vägen? Vem blev förbannad? Vad hände egentligen? Det såg helt lamslaget ut till och från, har spelare och ledare devalverat sig själva så mycket att man inte ens tror på det själva längre?
Vi är IFK Göteborg, vi ger alltid allt, vi ska fan inte gå på en fotbollsplan med nån jävla losermentalitet. Ska vi förlora ska vi fan ligga utslagna efter match för att vi gett allt, inga ursäkter, inga bortförklaringar!
Nu jävlar gäller det att spelare och ledare reser sig fort som fan, visar hjärta och ett jävlaranamma. Elfsborg ska få känna på vad det innebär att möta ett toktaggat IFK Göteborg. Jag vet att vi supportrar kommer göra allt för att bära fram vårt kära Blåvitt till seger på Ullevi den 7 april. Jag vet att vi kommer göra allt vi kan för att fylla läktaren, jag vet att vi kommer göra allt vi kan för att ge er spelare, ledare, klubbdirektörer, marknadschefer, ja alla anställda i Blåvitt bästa möjliga förutsättning för att köra över bönderna från Borås. Kan NI lova att göra samma sak? Kan ni lova att visa passion, att visa inställning, att ge allt för att dagens insats inte ska inträffa igen? Jag tror och hoppas på det, nu fan kör vi!
