Blåvitt tog en välförtjänt seger i hemmapremiären och få kan väl ifrågasätta rättvisan i det resultatet. Sett över 90 minuter var Blåvitt det klart bättre laget.
Innermittfältet idag stod för en mycket stark match. Gustav Svensson sprang ett Göteborgs-varv och Simon Thern fick briljera i en roll något högre upp i banan. Under första halvlek är han under stunder dominant och sätter fart på Blåvitts anfallsspel med sina smarta lösningar. Samarbetet med Sana var också roligt att bevittna. Extra roligt att klacken fick anledning att skandera ”Bättre än sin farsa, ja han är bättre än sin farsa…”. Rent objektivt var väl Jonas en bättre spelare, men idag drog sonen det längre strået.
Marcus Berg gör ett mål och en assist utan att egentligen förta sig. Någon som såg ut att förta sig desto mer var anfallskompisen Oscar Vilhelmsson som fick dåligt betalt för allt slit. Bollen ville inte riktigt studsa hans väg vilket inte är helt ovanligt när det kommer till yngre spelare. Kan han ha varit drabbad av premiärnerver, möjligen? Samtidigt fick han ta ett stort defensivt ansvar under slutskedet av första halvlek. Erik Sorga förbisprungen av Gustaf Norlin som passade på att göra en riktigt bra match som anfallare senast han fick chansen där. Inhoppet lovade gott och Sorga lär knappast stå först i kön till nästa match heller.
Blåvitts offensiv var under första halvlek roligare än man vant sig vid under försäsongen. Tobias Sana flyttade upp och in en bra bit från sin ytterposition och Oscar Wendt tilldelades i princip eget ansvar för vänsterkanten. Det här var ett mönster som ofta upprepades. Det gjorde att Vilhelmsson ofta hamnade lite längre ut till höger än i normala fall och kanske är det en del i förklaringen till att han inte riktigt fick till det idag. På andra kanten hade Hosam Aiesh en skaplig eftermiddag, men överglänstes ändå av Alexander Jallow som svarat bra på konkurrensen från Emil Salomonsson. Tobias Sana stod för övrigt för en mycket fin insats idag.
Jag sätter ett litet frågetecken kring försvarsspelet. Bjärsmyr är stabil i huvudspelet, men han har det kämpigt i de snabba förflyttningarna i sid- och djupled. Nu blev han inte synad så ofta men han kan få det svettigt under året. Calle Johansson hamnar även han i underliga situationer mellan varven och visst kunde han och Bjärsmyr gjort det bättre vid målet? Ytterbackarna däremot gjorde det rätt bra i båda riktningar. Det tidiga försvarsspelet fungerade också skapligt mellan varven och pressen bet rätt bra stundtals. Ett litet extra plus för att Blåvitt, trots relativt långsamma mittbackar, vågade kliva på förhållandevis högt.
Werner Hahn då? Svårt att göra mer vid målet, men han visade upp ett riktigt fint spel med fötterna.
Värnamos tränare menar att man var redo för premiär, men att Blåvitt tryckte ner dem under första 25 minuterna. Mikael Stahre konstaterar att det var en viktig seger och att man får ett bra tryck under inledningen. Viktigt att få den där energifyllda starten på hemmaplan, fortsatte han. Man behöver förbättra vissa delar i spelet, däribland att spela bollen till rätt färg, säger han med en karaktäristisk sarkasm.
– Jag är inte supernöjd med prestationen. Vi är inte mycket bättre men vi är lite bättre. Lagen som kommer underifrån kommer upp med ett eget spel som man byggt upp över tid. Det är inte bara att städa av en sådan här match, säger Stahre.
