Dagen efter: AIK hemma

Publicerat av Dan Ahlman den

Är det någon som inte svävar på moln idag..?

Matchens…

Prestation var hela anfallet som ger 3-0, Anestis inleder det hela med en utrusning/utboxning till Sargon som täcker bort sin motståndare och vänder upp och fördelar bollen vidare till Nygren. Sargon åker själv på en smäll samtidigt som Nygren lägger bollen vidare till Alhassan som enkelt passar hem till Seb O som lägger en längre macka till Nygren som perfekt tar emot bollen, vänder bort Mets och lirar vidare bollen till Paka. Paka inväntar, den återuppståndna, Sargons löpning och släpper, i helt rätt läge, bollen till honom. Sargon tar sig emellan två AIK-spelare och avslutar genom att iskallt chippa bollen över en utrusande Oscar Linnér. Fotbollsgodis rakt igenom! Det var kvalitet i vartenda steg av det anfallet.

Glädjeämne var Blåvitts spel, WOW! Jag minns inte när jag senast såg ett Blåvitt spela så här bra. Man kontrollerade matchen totalt, den synkroniserad pressen var helt enorm över hela banan. Man stressade AIK till misstag gång på gång, man var först i mer eller mindre varenda duell, tappade man bollen vann man tillbaks den direkt. Alla tog jobbet för varandra. Passningsspelet och kombinationerna, spelarna emellan, satt som en smäck. Man anföll med ett gäng spelare i varenda anfall vilket gav den bollförande spelaren flera alternativ och allt som oftast valde man också rätt alternativ. Till skillnad från förra säsongen blev man inte heller baktunga när man tog ledningen, man fortsatte med sin aggressiva press och anföll med hela laget matchen igenom. Mest talande var kanske när Giorgi rusade, vid ledning 2 eller 3-0, för att ta ett inkast på offensiv planhalva. Man ville framåt helt enkelt, man ville stänga matchen genom att producera mer framåt!

Utropstecken var Alhassan Yusuf. Det är svårt att ta in att pojken bara är 18 år och typ gjort 1,5 tävlingsmatch på elitnivå. Han tar ett enormt jobb på plan, han finns överallt på mittfältet, tar maxlöpning på maxlöpning för att störa AIK:s speluppbyggnad. Han är extremt spelintelligent, tar knappt ett felbeslut på hela matchen. Han är nästan overkligt bolltrygg, vänder oftast lätt bort sin motståndare och fördelar bollen vidare i rätt läge. Han är förhållandevis tunn men går ändå stenhårt in i varenda duell och vinner allt som oftast bollen. Jag hoppas att vi får se Alhassan så länge som möjligt i de blåvita färgerna, jag hoppas att Max och Kennet lyckas förlänga hans kontrakt så att vi, när han väl lämnar, får till en rekordaffär.

Frågetecken omvandlas i det här inlägget till ytterligare ett utropstecken! Utropstecken nummer två får, i mördande konkurrens, bli Paka. Han har för första gången på länge fått en ordentlig försäsong i kroppen och det börjar nu synas. Igår stod han för en assist och ett mål och likt Alhassan gjorde han också ett enormt jobb i det defensiva arbetet. Det är bara att lyfta på hatten för hans hårda presspel. Men det är kanske inte främst presspelet som Paka har gjort sig känd för och han gjorde heller ingen besviken vad det gäller hans största styrkor. Bollbehandlingen var magisk, de små rycken fanns där, han flöt helt enkelt fram med bollen.

Clown(er) befann sig i AIK-klacken och utgjordes av bengalkastande idioter. I början av andra halvlek regnade det ner brinnande bengaler på löparbanorna och in mot plan, en var tämligen nära att träffa en fotograf och vi ska vara glada över att ingen kom till skada. Skärpning!

Jag vill avsluta det här inlägget med att påminna om mitt initiativ #SwishaVidVinst där jag utmanar alla Blåvita Kamrater att sponsra IFK med en hundring (eller valfri summa) efter varje allsvensk vinst. Ta en skärmdump av er sponsring och lägg upp i era sociala medier för att utmana alla era vänner och bekanta att göra samma sak. Tillsammans är vi starka, swisha till 123 401 53 27!




Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *