Efter sex sorger och sju bedrövelser är det dags att kickstarta hösten. Löven börjar tappa färg, vinden är lite krispigare och poängkolumnen ska fyllas på. Vi börjar redan på torsdag, tycker jag. Tretton matcher utan seger. 13 matcher. Vi pratar inte om Trelleborg eller Brommapojkarna. Siffrorna handlar om IFK Göteborg och de är inte bra nog. Det har varit hela havet stormar på Kamrtatgården senaste veckan. Poya lämnades utan stol, en sportchef har befordrats och en gått ner i tjänst. Ferran har tvekat och fått en ny radarpartner med tveksam kompatibilitet när det kommer till synen på hur fotboll ska bedrivas. Jag tror att det är bra. Alf kommer från den ”gamla” skolan: 4-4-2 (behöver inte vara tråkigt) och defensiv […]
Om pandemin lärt mig något så är det vikten av gemenskap. Att hålla ihop, se sina medmänniskor och ta vara på varandra. Jag saknar att kunna göra de saker jag tog för givet innan corona. Trängas på nattklubbar, träffa nya människor, kramas men framförallt skrika mig hes på kommandobryggan. I med och motgång. Det gör ont att hålla på ett lag som går dåligt. Vi fotbollssupportrar ger inte bara mycket av vår tid till kamratföreningen, vi investerar oerhört mycket själ och hjärta. När vi spelar dåligt och förlorar matcher blir vardagen tyngre, stubinen kortare och humöret sämre. Men när vi vinner är vi ostoppbara.  Som matchen mot AIK på Ullevi, den där fantastiska vårdagen 2019 som skulle komma att bli […]
Först av allt är det naturligtvis tråkigt att personen Poya blir av med sitt jobb. Han verkar vara en hyvens person och allt det där, men fotboll handlar som bekant inte om att vara en hyvens person (då hade jag inte behövt jobba mer i hela mitt liv…) utan om att skapa resultat som så mycket annat i livet. Blåvitt har haft förtvivlat svårt att vinna fotbollsmatcher och när vi summerar Poyas gärning kan vi slå fast att han förlorat fler än han vunnit. Ska gärningen summeras har han gjort en del bra också. Återkommer till det.  Proffs bedöms efter resultat och inte personliga egenskaper. Det vore omöjligt att låta känslorna styra i en cynisk värld där känslor inte längre […]
Efter GT:s avslöjande om att Blåvitts styrelse tagit fram en ”short list” på tränare som kan efterträda Poya Asbaghi som huvudtränare i Blåvitt spekuleras det vilt i vem som kan ta över. Om Poyas anställning är trygg eller ej är inget jag spekulerar i men jag vågar påstå att styrelsen inte samlas halvannan kväll för att diskutera leverantör av benskyddstejp. Här är fem namn som absolut inte bör vara med på den listan – och varför de känns olämpliga som IFK Göteborgs framtida ledare.. 1. Joel CedergrenFörespråkar förvisso en fotboll som liknar Poyas men har också, likt Poya (om nu ryktena stämmer), fått sparken pga just den typen av fotboll. Jobbade med Ferran i GIF Sundsvall, men projektet de utmejslade […]
Om två veckor ska IFK Göteborg återigen möta europeiskt motstånd i en tävlingsmatch. Men det är sannerligen inte första gången i vår förenings historia. För egen del växte jag upp med ett IFK Göteborg långt ifrån Hamburg 82, Barcelona 86 och Champions League på 90-talet. När jag blommade ut som supporter fick vi i princip vara glada om laget ens tog sig till ett kval. Efter det var det en stor bedrift att slå ut något lag. Allt som oftast tog det slut i tredje rundan eller möjligtvis playoff. Jag har funderat en del på Blåvitts plats i Europa. Med våra två UEFA-cuppokaler har vi absolut visat att vi är en klubb att räkna med internationellt. Men samtidigt är vi […]
Med gamla spelare spelade Blåvitt ett gammalt spel, men efter en inledning som såg ut att vara orkestrerad av Jonas Olsson föll Blåvitt tillbaka till gamla Poya-synder. Frågan är om vi bevittnade ett myteri som beivrades i Paus av kryssningskapten Poya eller om taktiken var att spela rakare och längre i första. Det får vi kanske aldrig veta. Poya såg ut att skicka ut ett lag för att ta kampen, men när kampen uteblev fanns inte så mycket till matchplan att falla tillbaka på. Grundspelet som firat stora triumfer på mittplan tidigare under säsongen var som bortblåst och istället var tilliten satt till att någon på egen hand skulle dyrka upp försvaret. Det ledde till ett 1-0-mål som var helt […]
Spekulationerna var igång långt innan avspark. Skulle Wernbloom inleda på bänken eller längst fram i ledet? Poya sa nej och huvudpersonen själv sa att han var redo (han föddes redo eller ”Om coachen slänger in mig får jag väl va redo” som han själv sa) men han sa ingenting om 90 minuter och bänk från början var antagligen ett rimligt beslut. Första halvlek inleddes med en frenesi som kommit att bli synonymt med Blåvitt. Tyvärr brukar det fina spelet dala och gjorde så även idag. Därför kom straffen på ett tämligen ologiskt vis och det kändes på något sätt som ett trendbrott. Feldömd eller ej, mål blev det efter en säker straff av årets MVP, Tobias Sana. Sana hamnade annars […]
Ett rykte om att Wernbloom brutit sitt kontrakt gick. Ingen dementi kom. Det blev ”inga kommentarer” från agent Fhager och drömmar tog fart på sociala medier. Skulle han komma hem? Skulle han till Ryssland? Hade Blåvitt medel att plocka in honom? Det var igår. Tidigt på morgonen den 21/8 (idag) ryktades han vara i stan. Den eminente journalisten Markus Wulcan fiskade upp ryktet och tog sig till kamratgården och minuter senare stod det klart att Pontus Wernbloom är klar för IFK Göteborg. Vem som var först med att rapportera den nyheten låter jag vara osagt. Jag kan bara konstatera att jag fick fick ställa mig upp så att jag kunde sätta mig ner. Pontus Wernbloom tog sig från Kungälv via […]
På ett nedsläckt kontor med neddragna persienner och mörkläggningsgardiner sitter Poya och Ferran och diskuterar. ”Si! Muy bien!” hörs i den dunkla korridoren. Konversationen fortsätter i timmar. Framåt småtimmarna åker de så hem, men konversationen fortsätter över telefon (krypterad linje kan man anta – de har något stort på gång). De kan bara inte sluta prata med varandra. Den där detaljen låter sig inte släppas och dagen därpå möts de på en soldränkt träningsplan på Kamratgården. Träningen är stängd. De har något viktigt att presentera: Processen! Någon som minns Östersund hemma förra året? De hade inget att spela för och Blåvitt hade sin heder framför hemmapubliken. Idag såg Blåvitt ut ungefär som Östersund gjorde den där novemberlördagen. Själv minns jag […]
Många var vi som trodde att den här säsongen skulle vara en resa mot en solnedgång i horisonten, att vi i år med solkyssta kinder skulle få lite belöning för de två föregående åren. Båten skulle vara sjösäker nu. Så Reidars…förlåt, Max Markussons skrivelse om att läget fortfarande är tufft för föreningen – båten tar in vatten så att säga – och att man står bakom Renates…förlåt, Poyas ledarskap och processen var lika tråkigt som det var moraliskt stärkande för mig. Det gäller att härda ut. Jag tror att det var ett bra uttalande och efterlängtat för många. Jag sitter kvar i båten. Jag tror på Poya, men jag har varit inne på att jag vill se ett annorlunda spel, […]
Jag är tacksam för Poya. Jag är otroligt tacksam för cupguldet. Det var länge sedan jag var så glad för Blåvitts och min egen skull som efter finalen mot Malmö, mest för att jag formligen älskar europamatcher, spelar ingen roll om det är mot något lag ’ingen’ har hört talas om från Östeuropa (Förutom Qarabag, den klubben och deras fans kan fara och flyga), eller någon av de mer namnkunniga ligorna. Jag är också tacksam för att vi stundtals spelar en rätt shysst fotboll (förvisso mest när Aiesh verkar vara på sitt allra bästa humör). Poyas fotboll går inte att jämföra med Arne Erlandsen och Jörgen Lennartssons, två tränare jag minns på rak arm har stått för det allra tråkigaste […]
Örebro borta. Ny ödesmatch. Nytt kryss. Örebro borta ses i normala fall, på förhand, som en match IFK Göteborg ska vinna ganska komfortabelt. Det här är inte en normal säsong (tänker inte främst på Covid -19 här) där poängen trillar in i strid ström. Det här är en säsong där vi tydligen ska vara nöjda med en poäng eftersom Örebro borta tydligen är en svår match. Statistiken säger något annat (men vem bryr sig om statistik och tabeller?): På de senaste 20 matcherna har Örebro vunnit fem och Blåvitt nio. Blåvitt började bra och hade mycket boll inledningsvis för att sedan tappa kommandot och överlåta initiativet till motståndet. Har du hört den förut? När Bjärsmyr tidigt skadade ljumsken fick Da […]
Östersund stod i 8 gånger pengarna hos svenska spel och jag undrade om oddssättaren fått inside om att spelarna i Östersund gått till Göteborg eller om det var ett feltryck. Men, det här är ingen speltipssite (jag bör hålla mig långt borta från dylika). De senaste tio dagarna har Vi supportrar till IFK Göteborg sannerligen fått åka i den känslomässiga hissen. Kris, guld, luddig kommunikation och så en match mot Östersund där allt står på spel, enligt vissa, eller en vanlig serielunksmatch som i det stora hela saknar betydelse. Insatsen är tre poäng. Inte mer och inte mindre. Ombytta roller inledningsvis. Blåvitt lät Östersund ha (och ge bort) bollen och satte en rätt fin press som ÖFK hade vissa problem […]
Dammet hade knappt hunnit lägga sig på Gamla Ullevi efter den 120 minuter långa finalen i torsdags innan det så var dags för drabbning mellan Sveriges två mest framgångsrika föreningar i så väl som relativt modern som omodern historia. Cupen slet för mycket på Bjärsmyr och frågorna jag ställde mig inför var: Hur klarar spelarna att prestera bara dagar efter en sådan triumf och är Blåvitt tillbaka på spåret eller var Cupen någon form av undantag? Den andra frågeställningen må te sig en aning negativ men spelet har ju (enligt många) inte varit till belåtenhet och resultaten har ju (enligt de flesta) inte heller varit det. Jag säger som både Poya och Bjärsmyr: I Blåvitt ställs det krav och det […]
Japaner, japaner, japaner. Det var nog ungefär så Malmös spelare kände kring Anestis. Räddade han inte friläge så nöp han inlägg och sysslade han inte med det hängav han sig åt att rädda kanoner från Toivonen och andra. Han var helt otrolig. Alexander Farnerud som kom till Blåvitt med en skadehistorik tillräcklig att skriva medicinhandböcker om, nytt hår och ett tveksamt självförtroende efter att ha blivit dumpad av Helsingborg i bagaget fick avgöra genom att dyka upp som gubben i lådan. Ett mål inte helt olikt motståndarnas tränare brukade göra. En högst älskvärd comeback efter skadan. Mattias Bjärsmyrs känga till Søren Rieks efter matchen är bara den värd en tanke kring om man inte ska hissa hans tröja när det […]
BaraBen-podden
Facebook
Kategorier