Senast Blåvitt och Varberg kamperade mot varandra gick det mesta fel för Blåvitt. Till den här matchen var man 244 Bundesligamatcher fattigare (men ett antal Eredevisiematcher rikare i och med Simon Thern). Göteborg bjöd på fint sensommarväder och de sena semesterfirarna skrattade antagligen hela vägen till puben. Frågan man ställde sig på förhand var vilka som skulle få skratta sist: En handfull Varberg-supportrar eller över 8000 änglar. En som inte saknades var Marcus Berg. 90 landskamper är respekt. De i Varberg som gjort landskamper är den idag så vältränade, men då så missförstådda (Pringle eller Pringle?) geniet till sportchef och tränare Joakim Persson. Men den typen av siffror kan också fungera som tändvätska för motståndarna (men visst borde motivation och […]
Förändring. Någonting behöver förändras. Många har hoppats på att Simon Thern ska vara förändringen i startelvan som ska förändra spelet, men innan han blivit helt frisk blev han skadad igen. Låt oss hoppas att det inte var något allvarligt. Andra har velat se Sana centralt och vissa vill se en annan formation än den ”förlegade” 4-4-2. Enligt rapporter och mina egna ögon har det sett ut som att formationen blir en annan i dagens match mot förhoppningsvis CL-trötta Malmö FF. När laguppställningarna presenterades visade det sig stämma. 3-5-2 och Tobias Sana in centralt, där han bör vara. Allra helst så långt bort från eget mål som möjligt. Naturligt aggressivt sa Stahre inför matchen. Det är Sebastian Erikssons normaltillstånd på en […]
Bajen hemma Ett 186+283 matcher starkt finbesök var på plats för avtackning (Tack för allt, Pontus och Jakob!) inför matchen och i halvtid. Har Blåvitt haft svårt att hitta motivation tidigare så fick de den gratis idag. Polisen försatte Göteborg i någon form av undantagstillstånd och lät drönare patrullera luftrummet. Trots att man bedömt riskerna som så höga var det lugnt utanför arenan halvtimman innan avspark. Publiken inne på arenan var däremot på hugget. Jag fick rapporter hemifrån Lunden som gjorde gällande att man hörde varje ord av ”Snart skiner Poseidon”. Någonting som däremot inte vaknade fullt så snabbt var Blåvitts spelares passningsspel. Svaga, sneda passningar blandades med dåliga mottagningar. Det rättade till sig efter en stund. Ytterligare en sak […]
18 SM-guld, två guld i Uefacupen, åtta cuptitlar, seriesegrare, skyttekungar, Gud, familjen Hysén, Strömberg, Hjalmar, bröderna Dyrestam, Robin Söder, Marcus Berg, Sebastian Eriksson, Kamratgården, Håkan Mild, Bebben. Blåvitt är en förening med stolt historia, präglad och formad av vinster nationellt och internationellt (skêcka Blåvitt!). Man har haft spelare som prenumererat på landslagsplatser, man var fenomenala på 90-talet i Champions League, trots att fotbollen redan då börjat tappa fotfästet. Men Blåvitt är mer än det där. Blåvitt är gemenskap. Blåvitt är att sitta på en läktare med vårsolen i ögonen och en pilsner (eller något annat) i ena handen och en kamrat i den andra. Blåvitt är att huttrande en regnig dag i oktober med en vinande vind i ansiktet spricka […]
Kamratmöte på Ullevi. Säsongsdefinierande match för Blåvitt som hade chansen att gripa ett halmstrå som det stod topp 3 på. För IFK Norrköping var läget inte fullt så dramatiskt men en förlust skulle innebära att man blev omsprungna av Blåvitt. Norling och en något nedtonad man-man mot Stahres fartfotboll (inte för att Peking för den sakens skull saknar fart i sitt spel) under en klarblå himmel och strålande solsken. Uppdukat för en kanonkväll, med andra ord. Eller för spektakel, som Speaker-Mikael sa. Inför matchen tände Norrköpings tillresta supportrar bengaler. Jag kan inte säga att jag saknat dem, vare sig bengalerna eller Pekings supportrar, men de påminde om en svunnen tid. Blåvitts supportrar sjöng upp och hördes ordentligt. Även de tände […]
De orden hade passat bättre om de riktats till lagkamraterna snarare än till domaren när denne stod och språkade med Jocke Persson. I dagar har det stått klart att det skulle regna idag, men regnet har liksom flyttat sig fram, timma för timma. Längs E6:an föll några droppar, men vindrutetorkarna fick ligga där de låg. När jag väl fått parkering och kommit ur bilen slogs jag av hur kvavt det var. Nog om vädret. Jocke Persson vs Mikael Stahre och den stora frågan var vem som skulle vara mest pratglad efter 90+ fotboll på Påskbergsvallen (arenans moraliska namn). August Erlingmark, som var med i den trupp som kommunicerades ut, hade plötsligt blivit sjuk så kampen om platserna på mitten uteblev. […]
Förväntan, en buffé av tidigare landslagsspelare, Oscar Wendts och Marcus Bergs återkomst till Allsvenskan. På förhand kändes det som perfekta förutsättningar för en bättre kväll på Ullevi. Dessutom var Lasse Vibe på plats. Blåvitt visade pondus och ställde sig först i buffékön. Marcus Berg behövde inte mer än tre minuter på sig för att visa vilken klass han besitter. Han skapade sig ytor, klackskarvade och var allmänt bra. En annan positiv effekt av Bergs intåg var att Tobias Sana flyttats ner och ut på en kant, vilket inledningsvis såg ut som ett lyckat drag (frågan är om han får behålla den platsen om Sam Larsson skriver på för Blåvitt vilket fortsatt känns otänkbart). Kolbeinn Sigthorsson och Marcus Berg som powerduo, […]
En urkraft som under långa stunder gjort precis allt som stått i sin makt för att kunna spela fotboll för IFK Göteborg igen lägger skorna på hyllan. Ett kraftverk (knappast en slump att han föddes 1986) beväpnad med ett leende som är omöjligt att inte bli glad av, med en kropp som kan springa genom väggar. Ett par underskattade fötter som kunde spela både svårt och lätt. En inställning som jag tror har smittat av sig på Kamratgården. Det har ju ryktats om att kraven skruvades upp en aning när Wernbloom kom hem. Efter 187 matcher, 55 mål, nio assist och ännu fler tacklingar var det dags för Pontus Wernbloom att avsluta den aktiva karriären. Efter att ha vunnit otaliga […]
Det har ju hänt en del. Då pratar jag inte om den senaste tiden, utan snarare den senaste veckan. Stahre verkar ha läst mina tankar och flyttat upp Sebastian Eriksson på mitten och ut med Sana på en kant. Hasse har inte flyttat heller, men det handlar ju snarare om att något inte hänt. Sana på en kant kändes ju rätt. Det var som att han hamnade mer rätt där (förvisso något ironiskt att Sam sägs vara på väg in. Det hävdas ju att Gren inte tog in Sana på grund av att just Sam inte skulle ha någon konkurrens). Han gör det under stunder bra i första, drar sig inåt, öppnar ytor för en framstormande Kalley och verkar trivas […]
Det var lapp på luckan när jag vandrade förbi biljettluckorna på betongkolossen (det visade sig senare att siffran låg på 8773). Publiken var tillbaka och om informationen på lapparna stämmer var 10 000, istället för 3000, eller 2700, änglar på plats och de hördes när jag strosade runt arenan. Inne på arenan hördes de också. Rejält. Som vi har längtat efter det här. Men, glas gör sig inte sällan halvtomma. Ett åskoväder drog in över stan lagom till att undertecknad skulle ta sig ett dopp ett stenkast från Kamratgården. Solen repade sig dock snabbt och var tillbaka någon kvart senare. Lagom till avspark var luften kvav och solen kämpade mot ett tungt molntäcke. Upplagt för brottarfotboll, alltså. Elfsborg har tagit […]
Allsvenskan smygstartade förvisso under lördagen, men den börjar på riktigt i morgon när ett Blåvitt med fog för stora drömmar återupptar säsongen 2021. Mycket vatten har passerat under broarna under uppehållet. Vi har sagt tack och hej (eller på återseende som Matanovic var inne på i podden) till Marek Hamšik. Rolle har ersatts av en hemvändande Mikael Stahre och Ferran Sibila har fått en enkelbiljett till Barcelona. Vi har fått ta farväl av hemvändaren vi skulle bygga vår framtid kring (Tack för allt, Jakob Johansson!). Dessutom har Oscar Wendt gjort sina första veckor på Kamratgården. Jag glömde visst en sak: Marcus Berg kommer efter EM-uppehållet. Dessutom ryktas det om att Sam Larsson ska vara på väg in i värmen på […]
Så var det definitivt. Jakob Johansson lägger upp sina skor på hyllan och sneglar mot ett nytt kapitel. Skadorna blev till slut för många och för tuffa. Jakob Johansson har på många sätt, många gånger, symboliserat revansch och pannben och det imponeras jag av. Först och främst är det tragiskt att Jakob Johansson, 31 år ung, tvingas lägga av med fotbollskarriären. Självklart hade jag hellre sett att han fick sätta punkt för karriären på sina egna villkor, när han själv ansåg att han var klar med fotbollen, när han fått skapa några fler minnen på planen, som han själv uttryckte det. Han har rehabiliterat en korsbandsskada och tagit sig tillbaka till den allra yttersta nivån för att sedan skada sig […]
Det gör ont när knän brister. Det gör ont när unga människor tvingas avsluta sina karriärer i förtid. Det gör lite extra ont i mig att läsa att Jakob Johansson tvingas lägga upp skorna på hyllan, 31 år ung. Vi minns alla målet mot Italien. Jakob hade tagit en ordinarie tröja som han inte för allt i världen tänkte lämna till någon annan. Han fick Janne Anderssons förtroende och betalade tillbaka med bländande insatser. Så, i matchen efter det där Målet, skadade han korsbandet. Men Jakob tog sig tillbaka till landslaget och skadade sig återigen och missade ännu fler landskamper. Då var då och nu är nu. Jakob tog sig återigen tillbaka till fotbollsplanen och gjorde det bra för Blåvitt […]
Efter 16 veckor (grovt räknat) av resultatmässigt haveri var det så dags att ersätta Roland Nilsson med Mikael Stahre som gått igenom 16 veckor av ett annat helvete. Ursäkta den sökta inledningen. Jag gör bara så gott jag kan med det jag har. Ungefär som Roland Nilsson gjorde. Det här är inget försvarstal för Roland Nilsson (det skulle han nog klara av att lösa utan min hjälp). Tanken är inte heller att alltför mycket problematisera Milds (och Farneruds) senaste rekryt. Roland höll IFK Göteborg kvar i Allsvenskan. Det lyfter jag på hatten för. Jag har nämligen svårt att se att Blåvitt hade klarat av det där utan att få till ett byte på tränarpositionen. Det blev inte snyggt, men poängen […]
#Rolleout ! Helst med STORA BOKSTÄVER så det riktigt tydligt går fram. Det är väl ekot efter gårdagens match, det studsar mellan Twitterväggarna och genomsyrar det blåvita #ifkgbg flödet inför stundande EM. Ett polariserat flöde, där svart eller vitt verkar vara de enda färgerna som har bäring. Precis som det politiska samtalet bör man helst plocka fram överdrifter och enbart plocka delar som förstärker ens egna synpunkter och tankar. I centrum står två tränare. En före detta (!) tränare och den nuvarande. Två alternativa världar växer fram i flödet. Rolles gärning beskrivs som att ingenting har utvecklats, det har snarare gått bakåt. Alltså, ingenting har utvecklats. Det är noll, det är en avgrund av ingenting och i den avgrunden ekar […]