Vet inte om detta kanske var tredje eller fjärde året i rad som vi torskar säsongsinledningen, men oavsett så har jag nog aldrig blivit så besviken någon av de andra gånger som jag blev efter denna. Vet inte vad som sades i halvtid, men det var länge sedan jag såg en så stor skillnad i inställning och tillvägagångssätt mellan två halvlekar. Nåja, tillräckligt många poddar och assisterande tränare har tagit fram motorsågen(Jocke Björklunds monolog på presskonferensen är en riktig pärla för den som har blåvitt+) så jag tänker stanna där. Det jag tänkte skriva om är lite tankar, analyser och data över vad jag hoppas är ett övergående problem, men som just verkar vara just ett pågående problem. Nämligen hur vi fördelar uppgifterna på det sittande mittfältet mellan David Kruse och Filip Ottosson.
Data och statistik kommer från PlaymakerAI
Jag ska inte påstå att jag blev orolig när Filip Ottosson presenterades. Tvärtom har jag varit en av de som visat stor iver till den typen av värvning och hur vi ska implementera honom i laget för att få till ett bättre eget spel och kunna föra matcher på ett annat sätt. Och delat en och annan spider, såklart. Vore inte mycket till hobbyanalytiker annars. Däremot har jag varit nyfiken på hur mittfältet skulle se ut den här säsongen, något jag skrev om här: https://www.baraben.com/2026/01/02/mittfaltet-2026-hur-staller-vi-upp/
Med en försäsong i bagaget och nu med en match i allsvenskan att kolla igenom kan jag tyvärr slå fast följande just nu: David Kruse och Filip Ottosson vill gärna operera i samma områden och ytor. Och det kan bli ett problem!
Passningskartan mot Elfsborg är en ganska bra visualisering av hur de trampar in på varandras revir. Nu ska man ha med sig att Ottosson blev utbytt och Kruse fick kliva in, men kartan ovan är en trend sett över alla träningsmatcher och cupmatcher, med något undantag.
Filip Ottosson kommer med ett rykte om sig från Norge att vara en av ligans bästa passningsfot. Att anpassa sig till IFK Göteborgs sätt att spela, när det från början inte är friktionsfritt med den nya ”äga mer boll”-stilen, kan ta tid. David Kruse hade en jobbig start av sin sejour i klubben, fick snabbt rykte om sig att jämt ligga i passningsskugga och gömma sig. I Kruses fall tystade tvivlen under förra säsongen då han i det tysta blev den stora grundbulten på mittfältet och vann boll och fördelade. Dock skall sägas att han fördelade mest i sidled och hemåt och lät ”bättre” fötter som Noah Tolf och Tobias Heintz stå för de mer risktagande passningarna fram i banan.
Ser man till passningarna som sådana är det inte mycket som sticker ut egentligen. Ottosson har i regel bollen mer även om 46 passningar som central mittfältsmotor i en match där vi totalt have 61% av bollen säger en del om hur svårt vi som lag hade att komma fram centralt överhuvudtaget. Det man kan se, även om Kruse har färre antal passningar, är att kartorna är ganska lika.
Kollar man med värmekartor blir det något mer påtagligt skulle jag säga, att de trampar varandra lite på tårna. Nu är närhet på planen inte av ondo per definition. Att skapa numerära övertag att trilla bollen genom är ju bra och så, men som det sett ut hittills, med Elfsborgsmatchen färskast i minnet, är att vi tappar en spelare defensivt och blir statiska och förutsägbara offensivt. Ottosson och Kruse är båda sexor som verkar mest trygga i att operera sjävla. Kruse som bollvinnare och ankare, Ottosson som spelfördelare som inte kastar sig in i dueller. Det är ett problem som tränarna behöver lösa. Båda två startar alltid och byts bara ut om det krisar, så det är helt klart så att tränarna vill få detta att fungera.
Ser man till fördelningen passningar framåt och bakåt sitter logiken i. Ottosson, som fick en del kritik efter matchen mot Elfsborg, slår hellre bollen fram i banan än hemåt. Tyvärr hade han svårt att hitta de så attraktiva linjebrytande passningarna(5 st) precis som resten av laget, så de flesta passningarna framåt är snarare åt kanterna sett till denna matchen. Ottosson är också den spelare i laget som slog bollen till sista tredjedelen flest gånger(7 st), vilket också säger en del.
Båda två passade till Heintz 8 gånger och relationen mellan dessa tre tror jag bara kommer bli bättre och bättre. Nu hade Tobias Heintz en tung match också(svaga 62% lyckade passningar) precis som alla andra, men med tiden tror jag dessa tre ihop kan öppna upp flertalet motståndarlag. Tyvärr, främst för Ottossons del då han har mer ansvar framåt, är de flesta andra spelarna han passar till Kruse eller backlinjen. Till sin egen nr10, Kolbeinn, hittar han fram med passning bara 3 gånger tex. Nu hade Kolbeinn det tufft också, men det är ändå lite för dåligt. Kruse också med ynka 3 passningar till Kolbeinn.
Delade denna bilen på X igår, mest för att visualisera hur nära Kruse och Ottososn ligger varandra. Som sagt innan, det måste inte vara dåligt att de ligger så nära, men sett till hur det såg ut mot Elfsborg kändes de för trängda mot varandra och hittade inte riktigt ut. Jag är personligen inget större fan av de här korta passningarna på 2-3 meter. Då är man i samma yta.
Är allt nattsvart då? Nej, så klart inte!
Matchen mot Degerfors var inte en match som var perfekt från vår sida, men vi gjorde många saker bra, speciellt i första halvlek. Här var ordningen på mittfältet lite mer klar: Kruse spelar sexa, Heintz flyter in från sin ytterposition, Kolbeinn hovrar nära motståndarnas backlinje och löper i luckor och Filip Ottosson stöttar mest upp högerkanten med Ersoy och Alioum. Rent positionsmässigt ligger Ottosson-Kruse på behörigt avstånd mellan varandra. Ingen som trampar in på den andres område. Ottosson kunde ofta fiska upp förlupna bollar snett utanför straffområdet och pinga in inlägg från ”De Bruyne”-ytan och hade flera bra samspel med Alioum framför allt. Billborn/Björklund har flera gånger sagt att de kommer laborera med vem som spelar vart centralt, men denna matchen tyckte jag det såg som bäst ut. Filip Ottosson kanske är enklare att flytta ut i en korridor med en Alioum och Jallow som löper på kanterna. Försöken med Kruse i samma, eller iaf liknande, roll har inte gett samma effekt ännu. Men vi lär få se mot Häcken! Förhoppningsvis får vi se något helt annat än pyspunkan i Borås. På återseende!