När jag ser tillbaka på säsongen 2025 tycker jag den är full av små, små kontraster. Inte som i att vi massivt överpresterade och sedan underpresterade eller tvärtom, utan snarare att vi spelade bra ibland och dåligt ibland. Vann konstiga matcher och förlorade ännu konstigare matcher. Som alla vet hamnade vi till slut på en otroligt hedrande fjärdeplats, och enligt tabellen baserat på underliggande siffror: En överpresentation av rätt stora proportioner. Bara Mjällby slår högre i det avseendet.
Nu vet jag ju att verkligheten trumfar allt vad underliggande data säger, men siffrorna är ändå något i hästväg. Framför allt borde vi släppt in fler mål. Eller borde och borde, men vi hade matcher där vi mest kom undan med blotta förskräckelsen och hade en storspelande Elis Bishesari att tacka för straff och frilägesräddningar. Problemet är ju att om vi över tid fortsätter att släppa till så mycket målchanser kommer vi till slut att släppa in fler mål.
All data och visualiseringar är framtagna med hjälp av analysverktyget PlaymakerAI
Uppbyggnadsspel
Ser man till vårat uppbyggnadsspel är vi, som så många andra nuförtiden, ett lag som vill spela bollen efter backen och bakifrån. Ser vi till hur vi spelar oss fram främst är det mycket passningar via backlinjen och våran sexa(Kruse för det mesta). Klustret brukar också hålla till till vänstersidan, där Noah Tolf tillsammans med Tobias Heintz, David Kruse och någon form av åtta brukat såga sig fram. Denna typen av vänsterjusterat uppspel har också öppnat upp högerkorridoren för våra mer löpstarka yttrar/ytterbackar i form av Thomas Santos, Saidou Alioum och Sebastian Clemmensen, även om vi hellre passar oss fram än löper med boll längre sträckor.
Ett orosmoln är att vi blir känsliga mot bolltapp främst när vi ska skifta kant, och har ofta blivit straffade av lag som lever mer på sina omställningar. Detta är något man bör hålla under lupp under försäsong och komma under bukt med.
Semi-hög press och defensiv strategi
Vi pressar högt, men inte superhögt. Detta är också en del av kontrasterna jag pratade om då jag upplevde att vi pressade högre upp i banan i början av säsongen men successivt trappade ner ju längre säsongen led. I alla fall fram till sommaruppehållet. Vi pressar också mycket oftare ute på kant och då främst med våra högerspelare. Dock är det ungefär lika ofta vi vinner boll oavsett sida, något som styrker Billborns hyllning av Tobias Heintz som en spelare som ofta vinner boll högt, även om det inte alltid ser så ut.
Problemet här är att när vi inte får bett i pressen har det ibland sett ut att finnas väldigt många ytor centralt. Lag som är bra på att fiska efter press, som Mjällby tex, slog ofta ut oss(och många andra lag, skall sägas) med att hitta en Manneh tex helt naken centralt när vi nästan gått fram med hela laget i press. En press som sitter är otroligt vägvinnande, men vi bör bi bättre på att ha bättre täckning eller plan B de gånger vi blir överspelade.
Defensiva värden och ”farliga zoner”
En stor fara vi har är att vi släpper till väldigt mycket farligt emot oss(xGA) efter bolltapp. Oftast i fasen då vi går framåt med många spelare och behöver vända hem snabbt. Riktigt bra omställningslag har haft en fördel mot oss. Vi har också en lite för hög xGA överlag med tanke på den fjärdeplatsen vi lyckas bärga. 1.8 xG emot per match är inte hållbart och måste förbättras över hela brädet, men framför allt måste man identifiera försvarsspelet vid bolltapp och hur man skall agera.
Vi är hyfsat fredade centralt, motståndarna lägger mest fokus på sin press på våra kanter. Noah Tolf är en av våra mest vitala spelare när det kommer till att spela upp bollen från backlinjen, och med tanke på sin position och unga ålder är det naturligt att motståndet lägger stor fokus på att få honom ur balans. Sen är det inte alltid som vi tappar bollen direkt i de svarta ytorna, ganska ofta är bolltappet en konsekvens av det övriga passningsspelet och moståndarpress i backlinjen som efter tre-fyra passningar som blir sämre och sämre till slut hamnar hos Noah som får skicka långt och vi tappar boll. Till exempel.
Nyckelspelare och chansskapande
Det är svårt att komma undan hur viktig Tobias Heintz var för oss förra säsongen. Oavsett om han spelade på kanten eller centralt var han allt som oftast dirigenten som styrde vårat offensiva spel med sin finurliga högerfot. I teorin fanns det andra potentiella ”dörröppnare” som Ramon Pascal Lundqvist och Arbnor Mucolli i truppen men de fick båda se sig spendera mer tid på spinningcyklarna än på planen. Istället kom yrvädret Benjamin Brantlind fram och ingav hopp om stordåd kommande säsong. Ser man till vilka som skapade mest genom löpningar med boll är det jämt skägg mellan spelarna på högerkanten. Markovic skapade mer än man trodde, och Thomas Santos, Alioum och Clemmensen blandade och gav.
En farhåga jag har är att när Heintz inte hade dagen körde vi ofta fast. I skrivande stund är han kvar hemma med sambo efter vad som verkar vara en jobbig förlossning. Förhoppningsvis är Tobias snart tillbaka med alla familjemedlemmar friska och krya, för hans betydelse för laget är enorm. En annan fråga är var han skall spela, centralt eller till vänster. Oavsett lär han bli lika viktig!
Ser man på vilka ytor vi främst skapar farligheter från genom öppet spel är det vänsterkanten som är dominerande, föga förvånat. Heintz gillar att vika in och böja in inläggen mot bortre stolpen där spelare som Kolbeinn, Alioum och Fenger ofta skördat stora framgångar. De sista matcherna såg vi även prov på Benjamin Brantlinds fina fot, då han ofta får till den där höjden som inte fastnar på första motståndet.
En farhåga är som sagt att motståndet läser sönder oss om vi fortsätter luta oss så mycket på Tobias Heintz som vi gjort. Nyförvärv som Filip Ottosson och en rejäl försäsong på tex Alioum och Brantlind borde kunna innebära att vi kan sprida ut offensiven lite mer. Sen måste vi ge Fenger lite bättre understöd då jag kanske inte riktigt ser att Kolbeinn kommer komma upp i samma målform i år igen. Däremot är vi starka på fasta, och det är något att ta fasta på(pun intended)!
Ska bli väldigt intressant att se hur vi tar oss an kommande säsong. Finns flera verktyg i laget nu för Billborn att skruva spelet med, i min mening.