Kunde ni precis som jag inte sluta tänka på hur vi ska ställa upp det centrala mittfältet under jul och nyårshelgen? Tänkte skriva av mig lite om mer eller mindre tänkbara scenarion angående uppställning och formation, med avstamp i den truppen vi har just nu. Så eventuella bortfall eller nyförvärv får vi ta i en annan blogg. Blir inte så mycket data här, så inte mycket till analys, blir mest en tanketext om ni så vill.
Till att börja med får vi se vad vi har i skafferiet:
- David Kruse
- Kolbeinn Thordarson
- Imam Jagne
- Filip Ottosson (Ny)
- Ramon Pascal Lundqvist
- Arbnor Mucolli*
- Tobias Heintz
- Benjamin Brantlind
Arbnor Mucolli har en stjärna på sitt namn dels för att jag inte är säker på hur man kommer att använda honom, kanske ses han mer som ytterforward. Men ev kan han gå som tia likt Heintz så därför fick han komma med. Dels är jag också osäker på hans fysiska status med boll efter så lång skadefrånvaro. Så i den här texten är han mer av en fotnot, så alla vet.
Namnet att studsa på här är nyförvärvet Filip Ottosson, som blev klar i höstas att han skulle spela för oss kommande säsong. Ottosson har i Sandefjord spelat en klassisk regista-roll i det att han ligger som sexa och styr spelet med sin fina högerfot. Defensivt faller han ofta ner som tredje mittback när laget blir anfallna mot och han hovrar ofta över till den sida som spelet är på för att samla upp andrabollar och erbjuda kort alternativ. Om det låter bekant är det för att vi använt David Kruse i princip som en kopia, med skillnaden i att Kruse inte har samma längd och risk i passningsspelet.
När jag börjar tänka på hur vi kommer ställa upp blir det ofta på bekostnad av någon annan, på gott och ont. Förhoppningsvis klarnar det något under textens gång.
Alternativ 1:
4-3-3 med en 6:a och 8:or

Första alternativet är löst baserat på hur vi ställde upp under inledningen av förra säsongen, då med Kruse som sexa och Kolbeinn/Jagne-Ramon som 8or. Teorin bakom var solid, man såg främst under försäsongen hur stora framgångar man hade framförallt till vänster där Noah Tolf och Tobias Heintz hittade ett bra samspel med Imam Jagne. Med detta mittfält får man ett maskinrum som har stor löpkapacitet och framför allt Kolbeinns förmåga att komma in sent i boxen för avslut. Frågetecknen är att Kruse främst spelat sexa och är lite av ett oskrivet kort i sin offensiv, även om han visat fina tendenser emellanåt när han flyttat upp längre i banan, blandat med att han fallit ur matchen lite mer än brukligt annars. Rent spelmässigt ligger mycket av det kreativa passningsspelet här på Ottosson, vilket kan vara ett problem om det inte funkar.
PLUS
- Löpstyrka
- Säkert passningsspel
- Bollvinster
- Teorin att öppna upp Kruses poängproduktion om han kommer involveras mer offensivt.
MINUS
- Inte så kreativt med boll
- Ottosson som nyckelöppnare långt ner
- Både Island och Kruse faller ibland ur matcherna som 8or. Har man råd med det?
- Beroende på leverans på våra kanter
Alternativ 2:
4-2-3-1 med två sittande mittfältare bakom en 10:a

Mycket av vår offensiv förra säsongen hörde ihop med Tobias Heintz, och då främst när han fick ta steget in centralt som en mer renodlad 10a där han kunde söka boll lite som han ville mellan motståndarnas linjer. Problemet var, om än inte jättestort, att vårat kantspel inte vart lika delaktigt utan mer föll ut till att bli rena kantspringare. David Kruse fick också lite mer sällskap på mitten vilket var både till gagn och inte. Kolbeinn som ofta kamperade ihop med Kruse tog fler offensiva löpningar och lämnade ofta Kruse ensam att operera, men när Gustav Svensson spelade ihop med Kruse blev det nästan lite för trångt då de båda sökte samma yta defensivt. Så det är något att tänka på. En stor grej i denna uppställning är att Kolbeinn saknas, och efter hans fjolår borde han vara given kan man tycka. Men i så fall får Kruse stryka på foten i denna uppställning och det är inte heller bra, då han också hade stor del i våran fina placering. Som sagt, formationerna ger både plus och minus.
PLUS
- Tobias Heintz spelar på sin bästa position
- Bra kombo centralt med Ottossons längre passningar kombinerat med Kruses korta säkra samt hans bollvinster.
MINUS
- Någon får lämna startelvan. Utan Kolbeinn försvinner löpningar i korridorer och in i straffområdet. Utan Kruse tappar vi många bollvinster och bollåtervinning.
- Gjorde under fjolåret att våra uppspel från tex Noah Tolf blev längre och rakare.
- Heintz-positionen tenderar att falla ur matchen vid press.
Alternativ 3:
4-3-3 med offensiva 8:or

Den galna tredjeformationen som jag väl inte tror sådär jättemycket på, men som kan visa upp lite av bredden och ungdomlig entusiasm. Ramon Pascal är en tränarfavorit och borde vara rejält revanschsugen efter att fått större delen av fjolåret förstört av skador. Benjamin Brantlind spelade en hel del i slutet och gjorde poäng, finter och tog mångas hjärtan med storm. Många vill gärna se ynglingen från egna leden få rejält med speltid, däribland jag, men frågan är på vems bekostnad i så fall. Han har också fått spela ute på kanten ibland, men borde i min mening spela centralt.
PLUS
- Ramon som slumrande jätte(poängmässigt) blandat med en framstormande Brantlind låter jättebra på pappret.
- Ottosson har många offensiva alternativ då både Ramon och Brantlind gillar att gå iväg offensivt.
- Ramon oväntat bra på huvudet som kan utnyttjas offensivt.
MINUS
- Kanske FÖR offensivt balanserat.
- Heintz försvinner ut på kant(måste inte vara dåligt för laget iofs, tänker mest på honom själv)
Kan säkert gå att skriva 10 blogginlägg till om hur vi ska ställa upp, men stannar här. I texten har jag valt att sätta Filip Ottosson som given, vilket jag tror han kommer bli. En av norska ligans bästa passningsspelare värvar man inte in för att sitta på bänken och jag tror vi har lärt oss läxan nu efter alla Al-Ammaris och Hagens vi värvat de senaste åren. Frågan är, som sagt, vad kommer hända runt om. Kruse var en av våra bästa spelare och måste spela. Samma med Kolbeinn. Och Heintz steg flera grader i poängproduktion när han fick spela centralt men då på bekostnat på lagets övriga struktur. Imam Jagne har vi inte ens nämnt, hur ska han få plats? Och Benjamin Brantlind kan komma att nästan bli tvungen att spelas så vi inte riskerar att slarva bort honom till annan klubb när hans kontrakt går ut osv osv. Mittfältet är alltid det mest intressanta att sätta upp på pappret. Vi får se hur försäsongen ser ut med truppbygge och formation. På återseende!